Först vill jag skicka ett stort grattis till Krister Wigren som tävlar för Arlövs MC och grattiset gäller såklart segern i den kanske allra tuffaste racingserien, den täta och spektakulära ”Tusencupen”. Tuffast menar jag och räknar jag även in STCC och annat asfaltstugg. I sina fina röda Saab Sport 1964 lyckades han vinna cupen, två ynka poäng före Hässleholmaren Tommy Jagerwalls blixtrande snabba 970 Cooper S. Kristers Saab är, även om den går som ett skållat troll, trots allt handikappad vad gäller hästkrafter i jämförelse med ”kojan”. Dessutom fanns där tre Opel Kadetter i startfältet och att rå på dessa är inget för amatörer, så ett riktigt stort grattis Krister!
Mitt första möte som jag minns med Krister, skedde på Linderödsåsen 1970. Han och kumpanen Tommy Silverberg, båda drev en Texacomack som sedan blev Shell i Malmö, hade skaffat sig varsina riktiga värstingbilar med den tidens mått, röda Opel Rally Kadett. men inte i ”fegisutförandet grupp ett” utan i grupp två trim med dubbla Weberförgasare och annat. Scenen för debuten var en fruktansvärt misslyckad tävling arrangerad KAK/Malmö, med start och mål på Linderöds Motell. Det jag minns allra bäst efter Wigren/Silverbergs Kadetter, var att halva startfältet fick åka hem utan att ha kört en enda specialsträcka. Tidplanen var helt åt h-e så avlyssningstiderna gick ut innan alla tävlande ens hade hunnit starta från Linderöd. Malmö och rally, jag vet inte…
Minns jag inte helt fel, så gick det även åt skogen för Krister som åkte av rejält och tvingades skarva bilen bakom stolarna efter smällen. Även på den tiden gick det ibland lite för fort i rallyskogen.
Sedan fortsatte Krister karriären via en oerhört vass Volvo Amazon och en minst lika vass vit Saab V4 innan det blev historiskt rally för honom och ständige följeslagaren Per Hågeman.
Krister var en av de som var först med att bygga rallybil för historiskt rally och då blev naturligtvis en Saab Sport. Precis en sådan som han en gång startade rallyåkandet i på sextiotalet. Gjorde en kort sejour i en Cooper S som han aldrig lyckades komma riktigt överens med innan Saaben åter plockades fram och på den vägen är det.
Har själv tävlat mot Krister flera gånger och oftast har det tyvärr blivit Saabseger det måste jag erkänna. Fast någon enstaka gång har Kadetten haft övertaget och i mitt huvud är det de gångerna som räknas…
För några år sedan tappade Krister lusten för rallyskogen och sadlade om till bana och Tusencupen. Något jag beklagar även om det är betydligt lättare för mig att vinna nu, än när Krister, Per och Sportaren finns med i startlistan.
I går kom de första bilderna på Sebastien Loebs nya vinnarbil, Citroën DS3 WRC 2011och i denna ska han göra debut i Värmland den 10-13 februari. Samtidigt, detta skedde på motorsalongen i Paris, visade Ford och M-Sport sin nya rallyvärsting byggd på Fiestan. Båda har i mina ögon nästan identiska specifikationer med 1600 kubiks turbomotorer, vilket är lite synd. För tvåliters sugmotorer har ju så mycket fränare ljud inbillar jag mig.
Nu ser det ut att bara bli ett enda år för Loeb i den nya ”cittran”, han har läckt till fransk press att han inte avser att förlänga sitt kontrakt som går ut efter 2011. Se där, kan vara en öppning för resten av förargänget i WRC mot VM-guld?

Efter avåkningen i Ekratten har man nästan nått ”Idol-status” på Facebook och andra lite mera halvskumma sidor. Kul men ett lite onödigt sätt att höja sin status på, om ni frågar mig…
Riktaren inspekterade skadorna på måndagen och har gott hopp att återställningen blir tämligen smärtfri. Skadan bakom framhjulet kommer att kräva mest jobb med rikthammaren, men turligt nog är det ju en Opel så all plåt är frisk och tål lite motion. Om en dryg månad, står märkligt nog inte längst upp på hans kölista, ska Kadetten vara i skick som ny och sedan gäller det bara att jobba med det tillstukade egot!
Noterade att Rally Swedens bas Bertil Klarin varit i Paris hos FIA och fått positiva nyheter i form av ett besked att man vill ha snörally i VM även 2012. Eftersom värmlandsalternativet är det enda som finns kvar sedan Norge tagit ”time out” bäddar det för VM-fest i minst två år framåt. Härligt!
Skrev häromdagen på bloggen om att det skulle vara obligatoriskt med möjlighet att tv-sända sista sträckan, ett rent skräckscenario på SVT. Då trodde jag att det var sista sträckan, alltså den som körs ute på Färjestads Travbana, men här var jag lite snett ute. Istället gäller regeln ”en sträcka sista dagen”, kallas Power-stage, som ska kunna ses direkt i tv. I Rally Swedens fall är det klassiska Hamra-sträckan som är aktuell för visning i vardagsrummet. Om SVT redan pustar och stånkar över Färjestads Travbana kan man bara tänka sig reaktionen över beskedet, att man ska ut i obygden mellan Hagfors och Torsby och sända tv.
- Finns där el, finns där vägar och bor det överhuvudtaget folk därute eller är det bara björnar och älgar?
Frågorna är säkert många på SVT redaktionen, men vi som varit med förr vet att svaret är ja på de två första frågorna. På den sista är det också ja, men här finns förutom björnar och älgar även massor av trevliga värmlänningar.
Grattis till Fordåkaren Calle Ward som blev årets Top-Driver efter andra platsen i norska Rally Hedemarken. Nu väntar finalen i form av en ”shoot-out” i England där det ska avgöras vem som får det hett eftertraktade jobbet hos Fords VM-team M-Sport under ett helt år.
Själv trodde jag att Wards karriär mer eller mindre tog slut på Kong Christian Race för några år sedan när han totalskrotade sin Renault på Vässlarp-sträckan. Men Calle bet ihop och via lite mindre spektakulära rallybilar är han åter i hetluften. Bra gjort!
Nåddes just nu av nyheten att Saab skrivit på ett avtal om motorleveranser med BMW. Redan 2012 ska en ny mindre Saab presenteras och under huven sitter då tyska maskiner. Klart positivt och visar att Saab åter är på gång. Saab plus BMW känns oerhört mycket stabilare än på ”storhetstiden” på sjuttiotalet då man lierade sig med Lancia och tillsammans skapade den ”fantastiska” Saab 600. I jämförelse är en Ford Taunus 12M rena önskedrömmen som reskamrat…
Hörde igår hos utmärkta Lotta Bromé på P4 ett inslag från Piteå, där två skoltjejer dragit igång en kampanj för rätten att bära mössa inne på lektionerna. Båda var oerhört irriterade över att rektorn sagt nej och de försökte förklara för radiolyssnarna hur viktigt det är att kunna dra en mössa över huvudet när man hade en så kallad ” bad hair day”.
Båda var även mycket irriterade över att de blev beskyllda för att vara ”puckos”.
- Vi är inga puckos, absolut inte, Förstår inte hur vi kan bli beskyllda för det?
Ja det är ju väldigt konstigt att sådana beskyllningar kan uppstå, jag fattar det inte?
Tänker även på vilket uppvaknande ”mösstjejerna” får när man lämnar den skyddade verkstaden och ska ut och börja jobba. Tror att det kan bli problem med mösskrav i arbetslivet. Jag skriver tror, för jag vet inte…
Mitt förslag till rektorn är att inte säga nej till förslaget tvärtom, kräv ”mössa på” på alla lektioner, punkt slut!
Fast då protesterar man väl mot detta.
- Varför måste vi ha mössa inomhus, det är ju inte riktigt klokt.

Den här gången hade skräckfilmsmästaren Hitchcock förklätt sig till jultomte när han besökte Asarums MS och Ekratten. Han kom med en tidig julklapp och bjöd på alla specialsträckors moder ”Stengrepen” direkt som första sträcka. Vilken mumma för en rallyåkare, att få inleda tävlingen med det absolut roligaste som finns…
Men nu var det ju som sagt Hitchcock bakom masken och därför hade sträckan förlängts med en knapp kilometer. På den nya biten fanns även den mest djävulska vänsterkurva som någon vägbyggare över huvudtaget kunnat fundera ut.
Hade precis kört om klubbkompis Curt i hans Cooper, livet lekte och ur co-driver Rolands mun flöt noterna på som rinnande vatten.
- K vänster minus över krön, håll inner, rabblade Roland.
Jag körde precis som han sa det vara bara ett problem, vägen försvann snett till vänster bakom Kadetten. Efter en minst sagt skumpig färd genom buskar och småträd, med stora jordfasta stenar under bilen tog det till slut stopp. Kollar ut och ser då flera hundra lätt förvånade åskådare och en liten grupp ”bärgare” som genast börjar lyfta och bära upp Kadetten på vägen igen. Själv sitter jag tyst och tänker, vad hände? Konstaterar också att tävlingen måste vara över, kollar lite framåt vägen om där möjligtvis är något bra ställe så vi kan få undan bilen.

- Fortsatt tävlande är uteslutet så mycket skit vi körde genom och över, det inser jag.
En dryg minut tar det innan vi är uppe på vägen igen, förresten ett jättetack ska ni alla ha som slet på Kadetten för att vi skulle komma i gång igen. Gasar på lite försiktigt och vrider ratten fram och tillbaka, nej det känns inget konstigt, förvånad? Skojar du, trodde minst att alla fyra hjulen slets av…
Når sträckmålet och fortsätter till service när Roland påpekar att han tycker det drar lite.
- Du jag ser ut mellan takstolpen och dörren, verkar inte så bra!
På servicen är det bara att konstatera att högersidan kunde ha varit snyggare, turligt nog är det mest mjukdelar som är skadade. Mirakulöst nog sitter också alla hjulen där de ska och inget vitalt har skadats. Den här gången hade vi han där uppe på vår sida, kul med lite omväxling!
Nu var vi i gott sällskap, ytterligare 59 ekipage gjorde om min och Rolands bravad. Satt och kollade filmen från kurvan på You Tube i går kväll och vidhåller att det inte var snällt att förlänga Stengreppen.
- Snälla, snälla tävlingsledare Åke Månsson låt Stengrepen vara som den alltid varit!
Efter avåkningen är det bara att konstatera att detta inte var någon tempohöjare, resten av tävlingen handlade istället mest om att bara ta sig i mål och säkra tredjeplatsen i PR Tryck Classic Rally Cup. Det lyckades och för detta fick vi fina priser, något sambon som vanligt var mycket imponerad över.
- Mer skit, konstaterade hon iskallt vid hemkomsten.
Om det är lite problem att få ha de ståtliga ”guld och silverpokalerna” framme så är detta inget mot den övertalning som krävs när jag även vill placera en stor träbit i prisskåpet.
- Vad är det?
Förvånat svarar jag.
- Detta, det är en bit av ett träd som vi körde ner och sedan satt inkilat i fronten, ett minne som bara måste få plats på prishyllan.

Fortsatta förhandlingar pågår…

Mitt tips gick ju sådär, det är egentligen bara Stoffe man kan lita riktig på, han kör som jag tippar. Så här tippade jag och så här blev det
4WD.
1. (1.)Stoffe Nilsson Hässleholms MK Subaru
2. (2.)Åke Jacobsson Emådalens MK Ford
3. (3.)Cindy Brüggeman Tjust MK Mitsubishi
4. (B)Ingvar Andersson Hässleholms MK Subaru
5. (5.).Thomas Gustafsson Wäxjö MS Mitsubishi
2WD.
1.(B.)Mattis Olsson Gullabo RC Toyota
2.(B.)Joachim Kristiansson SMK Hörby Opel
3.(B.)Thord Johansson SMK Hörby Volvo
4.(1.)Kjell Fransson Vimmerby MS Volvo
5.(B.)Jonas Åkesson Karlskrona AK Opel
Ber Kjell Fransson om ursäkt för att jag inte riktig trodde att du skulle kunna plocka runt jätte-Volvon så snabbt på slingerbultarna. Grattis även till min klubbkompis Fredrik Nilsson som blev tvåa och tog DM-guldet. Ska också alltid hädanefter ha Janne Kristiansson som wild-card, fyra starkt kört.
I skamvrån hamnar alla i min vinnartrio. Mattis Olsson körde cirka tvåhundra meter på första sträckan innan det bar till skogs och så var tävlingen över. Jocke Kristiansson hittade samma ”Hitchockkurva” som jag och slog av ett styrstag. Todde Johansson kom bara till vägbulorna i Bräkne Hoby innan han parkerade 940:an. Vibrationer i bilen skylde han på, själv tror jag att han fegade ur. Var nog för många tuffa Oplar i startfältet, är min analys!

Idag ska bloggen handla om när jag fick blåsa i polisens alkometer, ljusskygg Skodaförare, kartingtjejer och till slut tips inför lördagens final i Rally-DM, Asarums MS klassiker Ekratten, Sveriges roligaste och krokigaste rallytävling.
Jag börjar med den ljusskygga ”Skodaförarinnan”, för det var faktiskt en tjej bakom ratten på den röda Skodan. Kom ikapp henne strax efter Linderöd i på E22:an imorse. Ja ikapp och ikapp, före mig hade en sju-åtta andra bilar råkat ut för samma öde så vi låg i en kö pendlande mellan sextio och sjuttio kilometer. Vädret var grådisigt med lättare och tätare dimbankar som kom och gick, så hastigheten i sig var kanske inte så mycket att säga om även om det kändes som den var i lägsta laget. Till slut, kön bakom hade växt betydligt vid det här laget, kunde vi köra om när det äntligen blev tvåfiligt efter Tollarp. När jag åkte förbi Skodaförarinnan inbillade jag mig att hon tyckte, att vi alla som körde om var stora säkerhetsrisker.
- Köra om i de svindlande hastigheterna kring nittio-hundra, idioter!
Själv gjorde jag en annan reflektion när jag fick Skodan i backspegeln, hade det inte varit bättre att använda halvljus istället för parkeringsljus i gråvädret och dimman?
Hade en jäktig förmiddag, låg faktiskt lite efter tidsprogrammet och vem kliver då inte ut framför bilen med bestämd blick, polisen. En vänlig välkomsthälsning, fram med körkortet och så in med alkometern.
- Ett djupt andetag och så blåser du ut långsamt, förklarade polismannen.
Sagt och gjort och han förklarade efter en snabb koll på mätaren, att det hela såg bra ut. Själv konstaterade jag att jag hade blivit ytterst förvånad om så inte varit fallet. Alkotest en fredagsförmiddag borde betyda noll napp, men jag vet att så inte alltid är fallet. Därför ska naturligtvis de här kontrollerna utföras så ofta som möjligt. Dock hade det varit bra om polisen även åkte E22:an så att Skodaförarinnan kunde fått en instruktion hur hon skulle sköta ljusknapparna!
I nästa vecka kommer ett reportage i tidningen om de duktiga tjejerna Magda och Klara Andersson från Löberöd i mellanskåne som båda ägnar sig åt typiska killsporter. Hockey på vintern och på sommaren kör man karting (go-kart), dessutom gör man det väldigt bra. Bäst har det gått för elvaåriga Klara som blev första tjej någonsin att vinna Formel Micro-klassen i sydsverige. I den här tuffa tävlingsserien var det inte nog med att Klara vann, utan även tvåan var tjej vilket fick henne att ställa en kaxig fråga på prisutdelningen.
- Det är ju alltid pris till bästa tjej i serien, nu är det väl snart dags att ändra på detta och börja dela ut pris till bästa kille istället…
Så över till DM-finalen Ekratten på landets roligaste rallyvägar. Att lägga en final här, även Sverige-Serien i Volvo Original kör sista tävlingen på lördag, tyder nästan på att skräckfilmens mästerregissör Alfred Hitchcock varit inblandad. Så här är det, Ekratten ”tar inga fångar” och förlåter absolut ingenting, något som mången rallyåkare fått erfara genom åren. Att här försöka sig på att göra det avgörande rycket för att samla ihop de sista viktiga poängen brukar innebära att man hamnar antingen i den blekingska skogen eller ”stenhiet”!
Provar iallafall att tippa topp fem och så här går det i morgon:
4WD.
1.Stoffe Nilsson Hässleholms MK Subaru
2. Åke Jacobsson Emådalens MK Ford
3.Cindy Brüggeman Tjust MK Mitsubishi
4.Ingvar Andersson Hässleholms MK Subaru
5.Thomas Gustafsson Wäxjö MS Mitsubishi

2WD.
1.Mattis Olsson Gulabo RC Toyota
2.Joachim Kristiansson SMK Hörby Opel
3.Thord Johansson SMK Hörby Volvo
4.Kjell Fransson Vimmerby MS Volvo
5.Jonas Åkesson Karlskrona AK Opel
Garderar med ”wild cardet” Janne Kristiansson som kan dyka upp var som helst. Annars är det bara för er tippade att gasa på lite lagom så att mitt tips stämmer…

Så är då äntligen valet över. Om vi kanske inte är överens om allt i valutgången, så borde åtminstone ordet ”äntligen” vara ett ord som vi kan enas om passar bra just nu, eller?
Noterade att FIA, det internationella bilsportförbundet, släppt lite på förlåten inför Rally-VM och de nya reglerna för 2011. Största nyheten är att nuvarande WRC-bilar försvinner och till nästa år är det en variant av nuvarande S-WRC (Super 2000) som blir huvudklass i VM. Bilarna går lite saktare, men jag tror faktiskt att detta spelar mindre roll, åtminstone för publiken. Förarna vill ju alltid ha det värsta så deras åsikter tycker jag inte är mycket att lyssna på.
De nya VM-bilarna har ett mycket häftigare ljud om ni frågar mig och framfarten i årets Rally Sweden var klart spektakulär. Jag tror det här blir kanon och med lite tur kan vi få in fler nya bilmärken i VM. Detta faktum kan väl ingen utom möjligtvis Miljö-Wettestrand tycka är negativt?
För tillfället testar Mini och estländaren Markko Märtin märkets första rallybil, jag drar inga jämförelser med Cooper S på sextiotalet och testerna verkar lovande. Redan nu finns i klassen Skoda, Ford, Fiat, Peugeot, Citroën och VW vad jag vet. Tänk om även klassiska rallymärken som Opel och Saab tog klivet ur den nuvarande ”gubbfållan” och istället satsade på att bli ungdomligare i sin framtoning. Kan garantera försäljningsframgångar och vad jag vet är detta något som bägge två borde ha svårt att tacka nej till…
En positiv grej är även beslutet att sista specialsträckan i VM-tävlingarna ska vara möjlig att tv-sända och detta direkt. Positivt för alla utom för SVT som naturligtvis helst vill slippa allt stök med motorbevakning. Kan höra stönet och snacket på SVT:s redaktion.
- Sända direkt, är dom inte kloka? Det är ju sånt vi bara gör på fotboll, handboll, ishockey, bandy, friidrott, längdskidor, skidskytte, simning, simhopp, tennis och alpint, men rally…
Nu har ju nästan aldrig sista sträckan varit sådär jättespännande att kolla men se, där har FIA tänkt till och för en gångs skull tänkt riktigt positivt. Man ger extra VM-poäng för de tre snabbaste förarna på sträckan. Alltså kan Loeb i februari få ytterligare tre poäng om han även(!) vinner på Färjestad. En morot som bäddar för full satsning ”ända in i kaklet”!
Premiär för det nya reglementet blir i Rally Sweden i februari som till nästa år även blir lite Rally Norway, då några sträckor även ska köras i grannlandet. På sikt kanske detta är den bästa lösningen på problemet, var i Norden det ska köras Rally-VM på snö?
Samarbete istället för motarbete kan bädda för att rallyt permanentas i Karlstad, medan sträckorna körs både här och i Norge. Att norrmännen haft stora ekonomiska problem båda gångerna man fått förtroendet att ingå i VM-serien är ingen hemlighet. Kan ”Ola-gutt” slippa stora delar av administrationen, sätt likhetstecken med många norska kronor och låta den delen skötas av Klarin istället, så kanske VM-intresset ökar hos Solbergs landsmän?
Till sist så kan jag inte undanhålla er när tidningens kulturchef sög tag i mig häromdagen och ställde en minst sagt underlig fråga.
- Du Tommy du gillar väl att kolla amerikanska filmer i spansk tv?
Nu är han visserligen Örgrytesupporter så man kan ju förvänta sig de mest konstiga saker från hans mun, men detta var i klart underligaste laget.
- Nu fattar jag inte, svarade jag.
Han tittade på mig och genom skägget kom följande.
- Jo i Spanien kör man ju bara dubbade filmer och du gillar ju dubbat…
Ridå! Vad säger man…

Var lite tom på blogguppslag så det lutade mot något om valet, Wetterstrand och de andra miljömupparna men då dök räddningen upp på väg hem från Sölvesborg. Räddningen bestod av en Ford Taunus 12 M vinröd och troligen en 64:a. Fick en flashback till tidigt sjuttiotal, detta har jag tidigare berättat om i Kristianstadsbladet och en upplevelse med just en Taunus 12 M, fast då var det en ljusblå i huvudrollen.
Mina rallyambitioner på den här tiden var stora, i mitt huvud bodde nästa Stig Blomquist i Hörby och körde en grön Saab V4. Lika höga tankar om sig tror jag även att min kompis boende i Höör hade. Han körde en mer Blomquistlik Saab än min egen, dessutom med den rätta rallyröda färgen. Tyvärr var just det här exemplaret något av det slöaste som lämnat fabriken i Trollhättan och att då hamna i händerna på en förare med rallyambitioner, kändes minst sagt orättvist.
För att råda bot på detta handikapp beslöt kompisen att investera i en tättstegad växellåda och denna operation skulle utföras av våra ”mekarguru” i Hörby. Sagt och gjort, den täta lådan beställdes, monterades och bilen blev klar sent en lördagseftermiddag. Det bestämdes att jag skulle köra den ”nya snabba V4:an” hem till kompisen och sedan skulle han skjutsa mig tillbaka senare på kvällen.
Som sagt detta var en lördagskväll och på vägen mot Höör låg då precis som nu, dansstället Jägersbo. På väg dit var det alltid en strid ström av bilar fyllda av nöjeslystna ungdomar och så även den här kvällen
Stod vid stopptecknet, väntande att kunna köra ut på ”tretton” och att det skulle bli fritt. Då dök den upp från Sjöbohållet, denna hopsjunkna vidriga ljusblå Ford Taunus 12M som allt handlar om.
Ska kanske berätta vad Ford Taunus 12 M är för er som inte är så hemma i sextiotalsbilar? Ford Taunus 12 M tillhörde första generationen av ”moderna” Fordar, med tvådörrars kaross, framhjulsdrift och tror jag, tre växlar framåt. Designen är definitivt ingen milstolpe i bilhistorien och det jag minns bäst var de fruktansvärt fula bakljusen som var tårformade, små röda saker placerade högt upp på bakstammen. Detta var riktig ”gubbabil”, som inte fann någon som helst nåd hos bilköpare under 50+ ansåg vi. Det stora problemet för oss, var att motorn i Taunusen var exakt samma motor som satt i Saab V4. Trollhättefolket köpte helt enkelt en färdig motor från Köln 1966 och så föddes V4:an. Detta faktum var väldigt svårt för oss Saabfantaster att komma runt. Dessutom lät de dryga Volvoåkarna hemma på torget oss heller aldrig glömma från vilken bil Saab hämtat motor. Taskigt och osjysst, men såna var dom!
Nu stod jag alltså och väntade med den ”vassa rally-Saaben ” när Taunusen dök upp från Sjöbo. Det var lite tajt, men jag svängde ut på vägen framför den ljusblå, väl vetande att jag hade en betydligt vassare bil och dessutom med tättstegad låda. Gav järnet och efter några meter drog jag i tvåan, kände suget när de enligt specifikationerna 65 hästarna under huven jobbade för högtryck. Tyvärr var nog de flesta av ponnymodell, men trots allt tyckte jag de slungade Saaben framåt som en projektil. I med trean och en stadig cool blick rakt fram när jag i ögonvrån ser något ljusblått genom sidorutan. Där kommer den Taunusen, dessutom fullastad med dansugna killar och tjejer som av allt att döma är på väg till Jägersbo. Killen i framsätet höjer mellanölsburken till en hälsning innan det ljusblåa helvetet är förbi och försvinner i mörkret.
Krossad, överkörd, tillplattad är några ord som kan beskriva känslan inom mig när jag såg de fula röda bakljusen försvinna. Då tänkte jag att måtte alla Ford Taunus 12 M brinna i helvetet och jag måste säga att min voodoo fungerat bra. För när såg du en sådan här Ford Taunus 12 M senast? När min trolldom inte räckte ryckte Mr Rost in och han i likhet med mig, har inte haft någon som helst mercy när det gäller de här vidriga bilarna. Men så idag, dök där upp en överlevare på väg mot Sölvesborg. Dom är inte borta dom lever fortfarande och jag gissar att det är upplagt för mardrömmar inatt…

Först noterar jag att ”Sur-Kimi” Räikkönens framtid i Rally-VM ser lite mörk ut. Red Bull som står för fiolerna tycker han har kraschat för mycket och det kan väl ändå ingen protestera emot. Man anser sig inte ha fått ut tillräckligt för sina sponsorpengar då framgångarna uteblivit. Kniper det så kan väl Kimi själv plocka upp börsen, då han enligt uppgift har haft 160 miljoner i årslön 2010. Rimligtvis bör han ha en slant undanstoppad, såvida han inte lagt ut massor på charmkurser…
Gårdagens ”snackis” var så klart Trafikverkets 180 graders sväng vad gäller dubbdäck. I fjol totalt förkastliga och nu hyllar samma gäng dubbdäcken för egenskaperna som gör dem till riktiga livräddare i vintertrafiken.
Kollade lite på tv-nyheterna och fick se Trafikverkets chef Claes Tingvall förklara undersökningen som gav beskedet som alla normalt funtade redan visste, dubbar räddar liv. Det måste man säga till Tingvalls försvar, han hymlade inte med att man haft totalt fel i den här frågan. Jag fick också nästan kaffet i halsen när han svarade på frågan vad de bilister skulle göra till vintern som valt dubbfritt på Trafikverkets inrådan. Nu kan jag inte citera ordagrant, men andemeningen i svaret som jag tolkade det var klar, kort och koncis.
- Ställ bilen när det blir vinter!
Om nu Tingvall ska ha heder så kan man inte säga samma sak om Miljö och Trafikborgarrådet i Stockholm, moderaten Ulla Hamilton. Trots att hon nu får kalla fakta på bordet, vidhåller hon styvnackat att det dubbdäcksförbud som hon fixade till i Stockholm ifjol, ligger fast och undersökningen inte förändrar någonting. I en intervju med Aftonbladets Robert Collin säger hon följande.
- Det viktiga för oss är att klara av de luftkvalitetskrav som regeringen åtagit sig och som EU kräver.
Collin avslutar med att fråga vad hon har för däck på sin egen bil?
- Jag kör inte bil jag cyklar!
Är det konstigt att det finns något som kallas för politikerförakt? Inte för mig och så länge det finns politiker som Hamilton lär ordet kunna användas. Trodde i min enfald att de flesta av Hamiltons sort hörde hemma hos de röd-gröna, bara att konstatera att även Reinfeldt fått åtminstone en dumstrut i sin båt.

I dag ska Motorbloggen handla om att PG Andersson blivit blåst på 58 av sina 83 ihopsamlade VM-poäng i S-WRC klassen. Detta och att Trafikverket äntligen insett vad jag och många, många med mig vetat sedan länge, nämligen att dubbdäck räddar liv!
Först till de för så mig kära dubbdäcken. Trafikverket har i en ny studie upptäckt att dubbdäcken minkar risken för en dödsolycka på vinterväglag med 42 procent gentemot dubbfritt.
Hallå! Behövde man en studie för detta? OK, om man tvunget vill ha en procentsiffra, annars tämligen onödigt. Alla som kör bil på vintern och är ärliga, har länge vetat att det är säkrare med dubbat. Tidigare har dock Trafikverkets chef Claes Tingvall tillsammans med andra ”experter”, inklusive Trafikborgarråd i Stockholm och förvirrade Miljöpartister, agerat precis som legendariske Irakiske PR-mannen ”Bagdad Bob” gjorde, förnekade sanningen ”to the bitter end”.
- De moderna dubbfria däcken är lika bra som dubbat, har man likt papegojor hört från dubbhatarsekten.
Nu har Trafikverket gjort en egen studie och kommit fram den fantastiska upptäckten, att dubbat är säkrare eller som Tingvall själv konstaterar i ett pressmeddelande.
- Nyttan med dubbdäck under vinterförhållanden är tydligare än vad vi trott tidigare!
”Sent ska syndarna vakna” står det skrivet, en beskrivning som passar bra till det här gänget. Jag minns skriften som Trafikverket skickade ut förra vintern och som talade om att nu var det dags att byta till ”modernt dubbfritt”. Tyvärr gick många på bluffen och bytte. Vad ska de nu säga till alla som gått i deras lömska PR-fälla? Kanske så här?
- Sorry, vi hade fel men har du båt kan du ju alltid använda däcken som fendrar!
För dessa olyckliga handlar det ändå bara om surt ihop jobbade skattade kronor. Värre är det för alla som har dödats eller skadats svårt och kanske dessutom helt i onödan på grund av den här totala dumheten/okunskapen från ett statligt verk.
Nu manar Tingvall till eftertanke (så dags) och säger till alla ”miljökåta” kommunpolitiker, om jag inte minns fel var Ystad en sådan kommun, som övervägt att införa dubbförbud.
- Man måste tänka igenom ett sådant förbud noga och ta hänsyn till hur omgivningen ser ut.
Kan man hoppas att den här studien en gång för alla även lägger locket på debatten om vilket som är bäst på vintern, dubbat eller dubbfritt. Nu tror jag inte det, så istället har jag tömt mailkorgen, rensat i kommentars funktionen här på bloggen för att ta emot alla mothugg. För de ska ni veta, det finns fortfarande gott om Bagdad Bobs där ute…
Så över till PG som nu rasat från tredje till nionde plats i VM-tabellen sedan hans tjeckiska Skoda-team Rufa Sport, inte kom till start i Japan. Ett beslut som står PG dyrt och som dessutom har diskvalificerat teamet från resten av VM. Dock gäller diskningen inte PG som nu letar ny bil till finalen i Wales, men någon chans på pallen finns ju så klart inte längre.
Nu har ju inte VM varit PG:s mål det här året, utan istället har målet varit att stå i ”skyltfönstret” så att teamcheferna i VM ska få upp ögonen för värmlänningen. Tyvärr känner jag dock en viss olust och magkänslan säger mig att det blir nog tufft även 2011. Inhoppet hos Fords M-Sport i Bulgarien verkade mycket lovande för framtiden, men enligt PG själv har han inte hört mycket från teamet sedan dess. Likaså verkade det hoppfullt med Minis inhopp i WRC och där PG:s namn dök upp direkt när planerna avslöjades. Nu har dock Mini skrivit kontrakt med Kris Meeke och två andra aktuella namn, lär vara Mads Östberg och Markus Grönholm. Dessutom har f.d. VM-åkaren Marko Märtin inlett tester med den nya Minin och att hoppas på att PG ska slå sig in i den här trion, är nog att hoppas för mycket, tyvärr!
Än har inte tåget gått för PG men möjligheterna minskar så klart för varje dag som går. Önskedrömmen vore att Spyker slantade upp, om man nu har något att slanta upp, så att Saab kom med i Rally-VM och självklart då med PG bakom ratten. Kanske detta till och med hade kunnat få upp svensk medias intresse för Rally-VM? Jag skriver kanske, för det är långtifrån självklart.
Redan i helgen får alla här nere i söder en chans att kolla in PG lite närmare då han gör ett gästspel i Camaro-Cup som körs i samband med STCC på Knutstorp.

Så kan man pusta ut efter att ännu en TV-Sväng har gått i mål, den 46:e i ordningen. Att tippa topp-fem i rally är inte lätt, men jag tycker ändå att jag lyckades hyfsat, iallafall i 4WD-klassen. Egentligen bara en halvmiss, Cindy Brüggeman och Ingvar Andersson bytte plats mot tips och verklighet. I 2WD var det lite sämre, då både SMK Hörbys Jocke Kristiansson och ”Todde-Bagare” bröt hemmatävlingen och Jonas Åkesson inte kom till start.
Så här blev det:
A-förare 4WD:
1.(1) Stoffe Nilsson Hässleholms MK Subaru
2.(2) Åke Jacobsson Emådalens MK Ford
3.(3) Joachim Grahn Simrishamns MK Mitsubishi
4.(5) Cindy BrüggemanTjust MK Mitsubishi
5.(4)Ingvar Andersson Hässleholms MK Subaru
A-förare 2WD:
1.(Bröt) Thord Johansson SMK Hörby Volvo
2.(Bröt) Jocke Kristiansson SMK Hörby Opel
3.
(1.) Mattis Olsson Gullabo RC Toyota
4.
(2.) Janne Kristiansson Ryds MK Volvo
5.(Bröt) Jonas Åkesson Karlskrona AK Opel
Att skriva om alla mina egna vedermödor före, under och efter tävlingen skulle ta både mina egen och alla mina kollegors bloggar för att få plats. Men något kan jag ändå redovisa.
Fredagen, dagen före är ett enda långt arbetsläger. Täcka hus och gräsmattor på specialsträckorna, hämta grejor, alltifrån läsk till sponsorflaggor. Så avsluta med besiktning av rallybilen sent på fredagskväll. Efter detta, hemma i tv-soffan framemot 21.30 behövs bara en halv öl innan John Blund gör mig sällskap.
Lördag mer fix innan det är dags att klä på sig Kadetten och ge sig ut på tävling. Hyfsad start, för att inte säga riktigt bra med mina mått mätt. Tre första sträckorna perfekt grepp på det fuktiga gruset. Sträcka fyra däremot bjöd på lite mer rullgrus och vid en tuff högersväng med efterföljande broräcke gick det lite för optimistiskt. Lite träpinnar och avspärrningsband försvann innan färden lugnade ner sig. Samma sak på sträckan efter och några mindre ”moments” som dikesbesök både på vänster och höger sida, fick mig till sist att sända en undran till co-driver Roland.
- Hur f-n läser du noterna egentligen!
Svaret kom direkt.
- Jag läser noter som vägen ser ut, men du verkar köra på en helt annan väg än den vi kör på just nu…
I mål kom vi iallafall och prisbuckla blev det. Efter målgång så fortsatte jobbet och som den perfekta avslutningen fick jag jobbet att knyta ihop skitsäckarna i tunnorna till toalettvagnen. Naturligtvis misstänker jag att det här jobbet var planlagt sedan länge av mina kamrater, men det är bara att bita ihop och som jag sa.
- Inga problem, jag har bott på en campingplats i Portugal på åttiotalet. Värre än dom toaletterna kan det bara inte bli…
Söndagen är sedan ren avkoppling att få gå i skogen, räfsa grus och plocka sten för att avsluta med korvgrillning och rallysnack. Just då i det ögonblicket med alla kompisarna runtomkring, kommer så belöningen för allt slit. Gemenskapen och den härliga stämning som då infinner sig är värt mycket mer än pengar och jag kan inte mer än beklaga alla andra som aldrig får chansen eller möjligheten att känna samma sak!
Gud hör bön, lite åtminstone! Loeb vann inte i Japan, men vet inte riktigt vad jag kan säga om att Cittra-kompisen Ogier istället klev fram. Visst, det är kul att någon annan får vinna, men vad har han där uppe emot Petter Solberg egentligen? För något är där det är ju helt klart, annars hade gutten stått överst på prispallen den här gången. Men ”chefen i det blå” fixade en krånglande styrning på slutet vilket kostade för mycket tid för Petter och så skilde det 15 sekunder till Ogiers fördel. Tycker du där uppe att det här är rättvist?
Patrik Flodin vann P-WRC och bedriften blev naturligtvis ”breaking news” i söndagens Sportradio. Nej jag skojar bara. Istället var det bland annat en lång intervju med en skadad ”Beachvolleyboll- spelare”. Är det någon överhuvudtaget som tar strandlekar på fullt allvar, jag bara undrar?
Sedan följde man upp med en exalterad rapport om två medaljer i Kanot-EM. Kanot-EM, hur många aktiva tävlingskanotister finns det i landet? Hur många utanför den innersta kretsen är verkligt intresserade av hur det går för dom? Tio kanske  eller rent av ett hundratal, för många fler kan det väl inte vara…
För att få tiden att gå intervjuade man sedan en expert på ”korgboll” som sett någon konstig match mellan Turkiet och Kroatien. Experten menade att det här var den femte bästa ”korgbollsmatchen” någonsin han sett som åskådare. Kändes det som om svenska folket satt och suktade över att få den här informationen?
Men Flodin insats i Japans VM-tävling nämndes överhuvudtaget inte alls. Som vanligt var väl orsaken till den anbefallda radiotystnaden från ansvariga densamma.
- Vi har ju inga svenskar som placerar sig internationellt!
Om jag inte räknat alldeles tokigt så leder Patrik numera P-WRC klassen med två deltävlingar kvar. Kanske om det går vägen att han vinner VM, kanske får han då fem-tio sekunder i Sportradion. Detta såvida inte Varpa-SM på Gotland kolliderar med finalen i England, för då blir där nog inte plats för Flodin!

Just nu går jag och mina kompisar i motorklubben på ”varvstoppet”, på lördag är det dags för den 46:e TV-Svängen. Är det mycket att fixa så här timmarna före tävling? Mycket att fixa, skojar ni?
Att vara rallyarrangör är för att citera sossarnas Baylan ”ingen walk in the park”. Det är jobb, lite mera jobb, när så detta är klart ännu mer jobb och just när man är klar kommer man på, att f-n vi måste ju greja detta också. Jo, det är en del att stå i kan man ju konstatera.
Just detta att behöva bygga sin ”arena” år efter år sliter väldigt mycket både fysiskt och psykiskt, Men på något vis så går det, år efter år…
Rally är en sport som har stora likheter med orientering just vad det gäller att bygga sin egen arena. Inte utan att man blir lite avundsjuk på till exempel bollsporterna, där kommunala vaktmästare ser till att allting är tipp topp när det blir matchdags. Vi har inga vaktmästare, utan här handlar det istället om att medlemmarna får kavla upp!
Nu är det inte bara arrangörerna som jobbar så svetten lackar. Även de som ska köra tävlingen lägger ner massor av tid. Som en rallyåkare formulerade det.
- Rally, det är sporten där till och med järnspettet kan djävlas!
Loggboken från en som ska köra TV-Svängen på lördag ser ut så här:
Söndagskväll efter körningen för de cancersjuka barnen i Svensköp. Upptäcker att bakaxeln är på väg att ge upp och samma sak med kopplingen. River ner drivlinan och är klar med detta cirka 22.00.
Måndag, kopplingen fixas.
Tisdag, bakaxeln är hos ”bakaxelfixaren” och är tillbaka i garaget vid 21-tiden. Två timmar senare sitter den på plats.
Onsdag, lite test för att se att allting är Ok. Därefter riva ner alltihop igen, klara vid 23-tiden.
Torsdag, i väg med kardanen för balansering. Närmaste ledig ”balanserare” finns i Danmark. Balanserat och klart, tillbaka i garaget på eftermiddagen. Skruva ihop grejorna igen och yippie snart är det tid för rally!
Någon som tror att man kan tävla i rally utan att ge hundraprocent, före, under och efter tävlingen? Jag tror inte, utan vet att det krävs hundratioprocentigt engagemang både från den som kör och inte minst kompisarna runt omkring!
Provar att tippa topp-fem i TV-Svängen:
A-förare 4WD:
1. Stoffe Nilsson Hässleholms MK Subaru
2. Åke Jacobsson Emådalens MK Ford
3. Joachim Grahn Simrishamns MK Mitsubishi
4. Cindy BrüggemanTjust Mk Mitsubishi
5. Ingvar Andersson Hässleholms MK Subaru
A-förare 2WD:
1. Thord Johansson SMK Hörby Volvo
2. Jocke Kristiansson SMK Hörby Opel
3. Mattis Olsson Gullabo RC Toyota
4. Janne Kristiansson Ryds MK Volvo
5. Jonas Åkesson Karlskrona AK Opel
Sorry Pierre Fransson och Magnus Johansson, ni fick inte plats på topp-fem. Men jag gör som Putte Kock gjorde på sin tid när tippade i tv, jag garderar med er någonstans bland de fem bästa.
Kollade in lite på Rally-VM i Japan och noterade att Ogier leder efter de två första sträckorna. Kul? Sådär, helst hade jag sett Petter Solberg där framme, men man får ju ändå vara glad att inte Loeb leder redan efter två sträckor. Men på söndag är det väl som vanligt. Ibland blir man bara trött…
Noterade även att Wetterstrand varit med i tv och blivit utfrågad, såg det inte live. Noterade även i kommentarerna hos kvällstidningarna att hon sluppit undan väldigt många besvärliga frågor vad gäller bensinskatt och bilism i stort. Blir jag förvånad? Nej inte direkt för utfrågarna tömde nog energireserven på Maud Olofsson. Har hört talas om kampanjen, ”Mosa Mona” men dom hade nog hör fel och trott att det var ”Mosa Maud” som gällde…