I Plymouth har hus och platser fått sina egna ljudkonstverk.

Jag träffade aldrig min farmor  Emma. Hennes gitarr hänger på min vägg. 8 mars  spelade jag kvinnor för  Emma.
Här kommer 10 till:

1. Laurie Andersson

2. Annika Norlin och Säkert

3. Bessie Smith

4. Johanna Newsom
Singersongwriter med harpa istället för gitarr

5. Janis Joplin
Gjorde en enkel Kris Kristioffersång till ett mästerverk
Lennart Wretlind intervjuade Janis Joplin 1969 .  P2s Klingan (den 14 mars)

6. Isobel Campbell
tröttnade på Belle och Sebastian och fortsätter skapa vacker musik som soloartist

7. Stina Nordenstam
en anonym  världskändis

8. Anna Järvinen
längtar hem till Helsingfors.Lyssna när hon går över till finska…

9. Margo Timmins
”Show a little faith”.  Sångerskan i Cowboy Junkies ger Bruce Springsteens klassiska låt nytt liv.

10. Marianne Faithfull
Från  ”As tears go by”  till  ”Broken English”

går

springer

Linnérundan

det är bara

jag

fåglarna  skaren och tåget

känns som

”fälten, ängarna och träden…”
(Ni vet han –  Taube –  med så skimrande…)

Den grå marsdagen

mitt mellan vinter och vår

skimrar stilla

-Spela för mig Emma
Jag sitter hemma i fåtöljen.
En trave CD med kvinnliga ljudskapare på bordet.
På väggen hänger farmor Emmas gitarr.
-Sjung för mig Emma.
Jag tittar på instrumentet från Herman Carlson
Levins instrumentfabrik i Göteborg.
Jag ser Emma som jag aldrig har sett.
Evangelist-Emma med den lilla gitarren.
”Löftena kunna ej svika…. ”
-Tack Emma.

Nu ska jag spela för Emma. Eller rättare…
jag ska låta speciella kvinnor spela för Emma.

Läs hela krönikan

Lyssna och se:

ELLEN FULLMAN spelar på långa strängar.

DIAMANDA GALÀS sjunger I put a spell on you.

intervjuas om Defixiones och framför
Orders from dead från  Defixiones.

JOAN LA BARBERA: Rösten är ett instrument.

NISENNENMONDA: En introduktion och live.

Dags att avsluta festlistan lagom till festen på lördag.

Bonus 1: Lotten föreslår:

Dancing in the street

Bonus 2: När alla gått hem och man ska plocka undan, diska alla glas…

Då spelar spelar  Heifetz  Hebrew melody, säger Jan.

O här är listan:

1. Cream I m so glad

2. Otis Redding I can´t get no Satisfaction

3. Frida H med Dirty dancing

4. Torsten Flink (med Ola Salo) Dansa i neon

5. Mbaraka Mwinshe & the Morogoro Jazz Band Masimango

6. Robert Wyatt I am a believer

7. Sweet Talks Angelina (Ghana)

hittade jag inte det får bli annat västafrikanskt

8. Willie Nile Lonesome Dark-eyed Beuty

hittade jag inte på Youtube. Det får bli

The day I saw Bo Diddley at Washington square

Med ”Tastestämning”

9. Annie Lennox Here comes the rain

10. Four Tops Jag drömmer fortfarande om att skriva en krönika om stönet i denna låt

sjöng rockeliten en gång.

Nu är det dags igen.
En ny version lär ligga bra till på nån uppladdningslista.

Men den som vill uppleva  ”vi är världen” ska vända öron och ögon åt annat håll.

Den här  versionen av  Stand by me är  We are the world på riktigt.
Ordet blir kött!

Mer på

www.playingforchange.com

i Kristianstad.

Jag lyssnar

Kajorna 1

Jag spelar

Dom skjuter vargar

Vladimar Vysotskij

för dom skjutna kajorna

Jag fortsätter festlista. Tre nya gamla låtar.

Fest krossar spärrar.
Jag vågar spela den där låten jag inte vill tala om att jag gillar.

4. Torsten Flink (med Ola Salo) Dansa i neon

Fest gör oss sentimentala.
Jag minns resan till Tanzania.

5. Mbaraka Mwinshe & the Morogoro Jazz Band Masimango (Tanzania)

Fest är farligt.
Sångaren och trummisen Robert Wyatt trillade från ett fönster på tredje våningen. Det hände på ett party 1973. Robert Wyatt kunde  inte längre gå och trumspelandet ändrade karaktär. I am a beliver blev inledningen på en ny karriär.  2009 satte hans hustru en whiskeyflaska på bordet.   ”Nu får du välja! Flaskan eller mig.”  Och Robert Wyatt håller på att lära sig att skapa musik utan att ladda upp med en vinare..

6. Robert Wyatt I am a believer

En man från Broby med en blå gitarr och otaliga covers i sällskap av ett tjugotal ungdomar på gränsen (läs gårdagens inlägg) fick mig att minnas när jag var på gränsen. För många eller kanske precis lagom många klunkar Perlerose (förmodligen 1970!) och jag vrålade ”I am so glad I am so glad I am glad I am glad…” Därmed är ettan utsedd på fyllelistan. Musik till lagomfyllan eller på örat:

1. Cream I m so glad (vill du lyssna gå till gårdagens inlägg)

2. Otis Redding I can´t get no Satisfaction

Lite motsägelsefullt kanske men att vråla I can´t get no  funkar  tro mig. Klockrent som allsångsvrål.
Och när Otis tar tag i den klassiska rifflåten är det inte stelt o enahanda som i Stones original utan spastiskt, livfullt, hysteriskt, underbart…

3. Frida Hyvönen Dirty dancing

Ruset kräver  lite lagom eftertänksamma låtar också. Berättelser från livet. Det här är ett annat sätt att sjunga ”fan fan fan det skulle varit du” (Thåström). Lite svår som allsång men musikaliskt finns många igenkänningseffekter. Sen har vi väl alla en relation till filmen. Och som hon sjunger…

LYSSNA på

Frida H med Dirty dancing

Imorgon fyller vi på mera …

En gång när fredag  var på väg att bli lördag stod jag och
L Y S S N Ade  på Stora torg

Sen hamnade jag på lokal. Där fanns en man med en blå gitarr….

L Y S S N A på Filip och folk på Taste.

Alla minns ”summer of 69” fast jag förmodligen är den ende i lokalen som var född då. Filip utlämnar och utmanar. Publiken fyller i.  En gitarr räcker väldigt långt.  En gitarr låter många röster höras. En gitarr är makt. ”This maschine kills fascist”, skrev Woody Guthrie på sin. Filips maskin är blå.  Den dödar ingen. Den får män att falla i varandras armar.  Gitarren får män och kvinnor hoppa runt i ring. Två män tar av sig i bar överkropp, spelar luftgitarr och pekar med två fingrar rakt upp….

-Det är på gränsen, säger servitrisen.

Jag lyssnade på Filip   en hel timma, tittade med stora ögon  och fick en flashback:

Jag går andra året på gymnasiet. Delar en vinare med polarna.  En enda låt klingar i skallen…..”I am so glad, I am glad I am glad I am glad…”

Jag gick hem och lyssnade på Jack Bruce och Cream.
I am so glad blir  etta när jag gör en

PÅÖRATLISTA

Imorgon på ljudbloggen: Lyssna på tvåan och trean!

Här hittar du fina bilder av Johanna och   krönikan om kulturnatt på gränsen.