Arkiv för ‘Tyskland’

Ängsligt Tyskland

Publicerad den 19 juli 2011 klockan 22:03 av Jonas Duveborn

I dag är det 20 år sedan Berlin blev huvudstad för det återförenade Tyskland. Om några veckor är det 50 år sedan Berlinmuren började byggas för att hindra östtyskarna från att fly landet.
Visst, kommunistdiktaturen var en parantes. Men en parentes vi inte får glömma.
Därför är det glädjande att tyskarna gör vad de kan för att hålla minnet vid liv, även av denna del av historien. Västtyskland visade hur. Blev efter andra världskriget snabbt ett av världens rikaste länder och en uttalad välfärdsstat, gjorde mer än någon annan nation för att blottlägga sitt förflutna och lära de unga att hemskheter förblir skam.
I Berlins i dag mest besökta museum, det interaktiva DDR-museet, som jag besökte för några veckor sedan, är den grå vardagen i centrum. Hur var det att leva i propagandastaten? Hur fungerade övervakningen och kontrollen, bristen på stort och smått, som var en självklar följd av planekonomin?
Bland det mest populära verkar vara att provsitta den Trabant som står precis i entrén, men lika intressant att ta del av den ”information” om det fantastiska rike som väntade medborgarna, om alla de ”framsteg” som hade gjorts. Minnas den drogade DDR-idrotten.
I en hörna av utställningen står en Volvolimousin. DDR-ministrarna åkte inte Trabant. Och tanken att Volvo alltjämt har ett särskilt förhållande till kommunistdiktaturer drar förbi.
Precis som att den östtyska dockserien John Blund underhöll också i 1970-talets svenska statstelevison, när det nu inte visades sovjetiska matinéfilmer under skolloven. I bägge fallen återfanns vänliga, trevliga och hjälpsamma pionjärer i röda halsdukar. Att få möjlighet att sprida denna bild var rimligen inget annat än en propagandaseger för öststaterna. Engagerade svenskar i diverse vänskapsförbund applåderade.
I januari 1989, före Murens fall, firade Sveriges dåvarande statsminister Ingvar Carlsson (S) DDR-staten tillsammans med Erich Honecker, på plats i Berlin. In i det sista ville man knyta vänskapsband. Så som Olof Palme gjort i Berlin fem år tidigare, ivrigt talande om ”fred”, ”förståelse”, ”förtroende” och ”vänskap”. ”Det enda honnörsord som saknades var frihet”, påpekade Per Ahlmark (FP) senare i en DN-kolumn.
Jo, också en svensk har anledning att reflektera över den godtrogenhet som delvis rådde och som manifesterades i den tredje ståndpunkten, att både öst och väst var lika goda kålsupare.
Skillnaden var, som bekant, markant.
Tyskarna har ålagt sig att inte förtränga sin historia. Nazismens fasor lever vidare, kommunismens likaså. Det är bara så tyskarna kan gå vidare.
Erfarenheterna från Tredje riket, Förintelsen och Återföreningen är en förutsättning för att kontinentens dominerande stat ska våga ta ansvar på riktigt. Där är man inte än. Sviker i stället när FN kallar för att släcka branden i Libyen. Är en opålitlig medlem i Nato.
Tyskland är starkt förankrat både i demokratin och den europeiska integrationen. Utrikespolitiska ”äventyrligheter” avskräcker dock än så länge. Kanske krävs det fler jubileum för att tyskarna ska våga steget.

Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu