Massmördaren Anders Behring Breiviks ”manifest” analyseras inte bara av den norska säkerhetspolisen. Vi är många som vänder och vrider på formuleringar och kopplingar.
Experter på högerextremism avfärdade snabbt det 1500 sidor långa dokumentet som ett klipp- och klistraverk: stora delar av tankegodset är sådant som cirkulerar på högerextrema sajter. De avslutande dagboksanteckningarna är annorlunda. Mer personligt, ger en klarare bild av vem Behring Breivik är och vad han grundar sitt människoförakt på.

Sydkoreanen Jai-oh Yoo, bosatt i Kristianstad, ringer och berättar att han läst i Yomiuri Shimbun, Japans ledande konservativa tidning och världens största, att Behring Breivik gärna skulle ha velat träffa den japanske premiärministern Naoto Kan. Det har inte rapporterats här.
Att den norske terroristen gillar Japans premiärminister rapporteras alltså öppet i Japan och är mer än bara ännu ”en duktig idiots” vidarebefordran av propaganda, det är – förhoppningsvis – en nationell väckarklocka. En signal om att man är på fel väg. Den japanska nynationalismen har vuxit sedan andra världskriget, odlad bland annat i offentliga institutioner som det militärhistoriska museet i Tokyo, där det framställs som om Japan aldrig någonsin har gjort någonting fel.
Nationalismen omfattas även av vänsterpolitiker. Den tidigare premiärministern Yukio Hatoyama sade att Japan måste vända åter till det lokala, bort från det globala.
Det som får Jai-oh Yoo att reagera är att japanerna hanterar Behring Breivik på ett annat sätt än vad sydkoreanerna gör, också de omnämnda i positiva ordalag i hans skrift, men då främst för den kristna väckelserörelse som dominerar Sydkorea och har imponerat på världens kristna genom sin kraftiga tillväxt. Från att ha varit en marginaliserad företeelse på den koreanska halvön för hundra år sedan säger sig en tredjedel av sydkoreanerna i dag vara aktiva kristna. Inget konstigt med det, värre att den kristna fanatismen är så utbredd. Behring Breiviks fascination för detta har sydkoreanska medier förbigått med tystnad, vilket är lika olyckligt, som det är lyckligt att japanerna vågar föra en öppen debatt om nynationalismen.
”Vi måste se fanatismen”, säger Yoo.

I Sverige heter föremålet för Behring Breiviks beundran Sverigedemokraterna.

När den första chocken har lagt sig söker man svaren.
Terrordåden i Oslo och på Utöya, som har inneburit minst 91 människors död, är av allt att döma politiskt motiverade.
Den 32-årige islamkritikern och kristne högerextremisten Anders Behring Breivik verkar så här långt ha planerat och utfört attackerna på egen hand. Han har gjort sig känd som en kritiker av det mångkulturella samhället och bland annat kallat den tidigare norska statsministern Gro Harlem Brundtland för landsförrädare.
Norska polisen har påpekat att ensamma gärningsmän är svårast att stoppa, vilket är nog så sant. Inga kontakter tas, inga nätverk bildas, allt försiggår i en ensam galnings huvud. För vad annat kan den vara som så fullständigt har förlorat respekten för andra människor? För andras åsikter?
Det öppna samhället är sårbart. Vi bygger det tillsammans. Känslan av samhörighet och respekt måste värnas, samtidigt som vi noga måste skilja på tankar och gärningar.
Det finns redan de som söker enkla förklaringar på varför Breivik gjort det han gjort. Jag är helt övertygad om att de har fel. Ingen dödar urskillningslöst för att han ofta spelar World of Warcraft. Eller gillar tv-serien Dexter. Eller framför sina extrema åsikter på debattforum, även om de förgiftar. Det ligger självklart djupare.
Noterar dock att Sverigedemokraterna inte förnekar sig.
”Någon som vågar sig på gissa vem som ligger bakom bomberna?” skrev riksdagsledamoten Kent Ekeroth (SD) på Twitter på fredagskvällen. ”Nej, jag kommer inte kalla er islamofober”, fortsatte han senare.
Jimmie Åkessons pressekreterare Linus Bylund passade på att försöka utnyttja händelserna i Norge för egna politiska syften, skriver Expressen.
SD-företrädarna är lika oförsiktiga med fakta som alltid. Det måste, tyvärr, påpekas även i denna stund.
Tankarna vandrar till offren och deras anhöriga. Paradiset som blev ett helvete, som Jens Stoltenberg sa vid presskonferensen i morse.