Publicerad den 2 juni 2011 klockan 20:37 av Clifford Johansen
– Soft att gå runt och vara journalist på en festival!
Flickan jag just intervjuat med filmkameran i högsta hugg tyckte det här verkade vara drömjobbet. Att få knalla runt på en festival som #Siesta2011 och träffa trevliga människor och kunna lyssna på alla band.
Och visst har man tur som får jobba med sånt här emellanåt. Men tyvärr hinner man sällan se de band man verkligen vill. Ibland funkar det, lika ofta är det mer bråttom till deadline och allt material som ska levereras.
Det vi ser mest av under festivalen är faktiskt ett par gula väggar i den lokal som blivit presscenter, och där vi sitter och svär över en trådlös uppkoppling som inte är långsam, men som vägrar låta oss ansluta till hemmaredaktionen med VPN (virtuellt privat nätverk som är ”säkrat”). Det gör att allt inte fungerar som det ska. Webbredaktören som skulle sitta här och administera webben fick ge sig iväg tillbaka till Kristianstad och agera därifrån. Nu har festivalledningen lovat att fixa nytt nätverk åt oss under kvällen.
Siesta är för övrigt en trevlig festival där man blandar friskt mellan stora, etablerade och mindre okända band. Fördelen är att man kan hitta nya musiker och stilar man inte lyssnat på tidigare. Eller upptäcka band som redan är etablerat men som man inte
Här såg jag första gången Those Dancing Days och blev förtjust, här har man upplevt såväl Amanda Jensen som Familjen och Mustasch live. Festivaler är kul, och framför allt klarar vi att spegla en del av den i tidningen och på webben tack vare eminenta kollegor och en superb nöjesredaktör i form av Lisa Appelqvist!
Skriv en kommentar »
Publicerad den 3 maj 2011 klockan 11:57 av Clifford Johansen
Lite tillspetsad rubrik, kanske. Befinner mig på Svenska journalistförbundets kongress på Djurö. Ni kan följa allt som händer på twitter; #sjfkongress, eller på livesändningen via webben.
En symbolisk tanke att den inleds samtidigt som Pressfrihetens dag firas. Vår avgående ordförande Agneta Lindblom Hulthén skrev om detta på SvD Brännpunkt idag.
Expressens chefredaktör behandlar samma ämne i sin blogg.
Även om vi är bortskämda i Sverige finns det hot, inskränkningar och lagförslag. Även i Kristianstad gör politiker och tjänstemän mycket för att undanröja grundlagar som ska ge medborgarna insyn i hur samhället sköts. Senaste exemplet är rekryteringen av ny socialchef, som politikerna i full enighet vill göra i det dolda, genom att anlita en rekryteringsfirma som tar fram hemliga kandidater. Hur man ska veta att den bäst lämpade får jobbet? Tja, det blir inget medborgarna kommer att kunna avgöra.
Åter till SJF och framtiden. Här ska vi 111 valda ombud vara med och bestämma fackets viktigaste frågor framöver, och välja ny ordförande för de nästa fyra åren. Det blir spännande dagar. Den som vill kan som sagt följa allt på länkarna ovan.
Skriv en kommentar »
Publicerad den 21 april 2011 klockan 14:16 av Clifford Johansen
Var var du hösten 2009? Minns du inte? Svaret finns i din Iphone.
Nyligen har det avslöjats att Apples pekmobil har en ”tracker” som registrerar exakt var telefonen befinner sig. All information lagras i en fil, som vid synkning även lagras på din dator.
Programmerarna Pete Warden och Alasdair Allan avslöjade filen och presenterade den nyligen. Det har väckt en storm av protester, särskilt som Apple ännu inte förklarat varför filen finns där. Informationen innehåller koordinater från telefonens gps, tid och trådlösa nätverk som fanns i närheten.
Ur ett journalistiskt perspektiv väcker det frågor om källskyddet. Medievärlden gör en bra analys här.
Joakim Jardenberg är gurun inom sektorn it och journalistik. Han säger sig vara rasande på Apple i sin egen blogg.
Vill du själv se var du har varit med din Iphone kan du ladda ner ett program som Pete Warden har gjort. Då kan du själv se på kartor var du (eller din mobil) befunnit sig. Om du gillar det, kan du även använda det som redskap för att visa var du kört under påskrundan…
Det finns 2 Kommentarer »
Publicerad den 15 april 2011 klockan 09:09 av Clifford Johansen
Guldägget har just avgjorts och vår systertidning Sydsvenskan tog hem ett pris för deras lyckade Ipad-kampanj. Att peta Obama i nyllet kan väl vara kul för vem som helst…
För er som inte vet är Guldägget den svenska reklambranschens Oscar, där kreativa kampanjmakare belönas för sina insatser att få oss att handla mer.
Funderar bara över hur det kan komma sig att Youtubes OMG-katt som klippts ihop med ett bredbandsbolag ens är nominerad. Att sno klipp från Youtube och även ta idéer därifrån ska tydligen belönas…
Trots allt har det ändå gått framåt med reklammakandet. Här finns 48 annonser som aldrig hade blivit godkända idag, annonser som egentligen aldrig borde ha gjorts. Den som klagar på att Mad Men är sexistisk kommer att upptäcka att verkligheten överträffar fiktionen.
1 Kommentar »
Publicerad den 12 april 2011 klockan 16:28 av Clifford Johansen
Okej. Man ska inte kasta sten i glashus.
Men ibland kan jag inte låta bli. Som när man bjuds in av Högskolan Kristianstad till ”konfernsrummet” hos Norra Station för en presskonferens om ny utbildning.
Fast vi journalister är inte ett dyft bättre. Det blir ofta hastiga slarvfel, konstiga avstavningar och syftningsfel.
Här är några godbitar.
Och här är radions egna grodor.
Skriv en kommentar »
Publicerad den 10 april 2011 klockan 17:17 av Clifford Johansen
En av de mindre trevliga sidorna med det här jobbet är de olyckor man åker ut på. Bakom varje fall döljer sig ofta en tragedi för de inblandade.
Däremot har olyckor ett högt läsarintresse. När sirenerna tjuter vill läsarna veta mer om vad som hänt, och de vill ha information såväl på nätet direkt som mer utförligt i papperstidningen. Och samtidigt är det vårt jobb att ge just den informationen. Det förhindrar också att allt för många nyfikna samlas på olycksplatsen för att själva ta reda på vad som hänt – vi blir i förlängningen deras ögon och öron.
Sedan är det inte alla som fattar att det är vårt jobb. Nyligen åkte jag ut på en brand i Knislinge för att filma till webb-tv. När jag parkerat den målade Kb-bilen och kommer fram står det några i folkhopen som tittar på och en av dem väser ”Här kommer gamarna”.
Tänkte för mig själv ”Jag sköter i alla fall ett jobb. Vad gör du här?” men det var naturligtvis ingenting jag sa. I sådana lägen gäller det bara att göra sitt jobb utan att vara i vägen för räddningsstyrkorna, och avvika när man fått ihop tillräckligt för att kunna förklara för läsarna vad som hänt.
I torsdags var det dags för en ny brand, nu i Everöd. Fyra hus (varav två var sammanbyggda) förstördes. När man åker ut på en sån händelse vet man aldrig vad man ska råka ut för, och befarar ibland det värsta. Branden hade ju börjat i ett hus, spritt sig till ett annat 100 meter bort och sedan till en tredje fastighet. I det läget inser man att eldsvådan kan bli hur stor som helst, och att katastrofen ligger nära för flera.
När jag kom till Everöd möttes jag av idel vänliga själar. Hittade en stor gård en bit från branden med två kvinnor utanför. Frågade om det var ok att ställa bilen där. ”Det är det säkert. Vi bor inte här, men vi känner dem som bor här” säger en. Under tiden jag lastat ut kamera och stativ har hon hunnit ringa de boende och fått klartecken.
Flera av de närboende vid branden upplät villigt plats för att stå och filma och berättade utförligt om vad som hänt. Genom rökdimmorna drog jag mig nedåt mot ett annat hus och ser lågorna slå ut genom taket. Brandmännen spolar frenetiskt vatten över byggnaden och gör sitt bästa för att släcka elden. Men det syns senare hur eldsflammor slår upp inifrån bottenvåningen, det hörs hur fönster krasar sönder av värmen och hur elden glupskt sprakar i sig allt som kan brinna.
Innan dess hinner jag se hur några rusar in för att rädda föremål och möbler ur huset. Brandmännen hjälper till att säkra föremål och de som har huset står utanför och tar emot det som räddas. Det är en alldeles för stark scen för att kunna filma, vi har våra etiska regler om att ta hänsyn till olycksoffer och inte utsätta dem för publicitet i onödan.
Men jag står kvar och filmar när deras hus brinner upp, bit för bit. Taket försvinner i ett moln av aska och rök. Jag känner mig som en fåne när jag helt maktlös ser deras hem bli lågornas rov utan att kunna hjälpa. Funderar också på vad de egentligen tycker om att en journalist står och filmar när deras hem försvinner.
När jag strax efteråt kör hem för att redigera filmen och talar om händelsen känner jag hur orden stockar sig i halsen. På ett jobb måste man skärpa sig och säkra materialet, efteråt kan man låta känslorna komma fram. Scenen när möblerna bärs ut ur huset och familjen sorterar spelas upp för min syn gång efter gång. Och jag undrar hur de reagerade på filmningen.
Dagen efter gör vi en så kallad uppföljning på platsen, där vi talar med de berörda. Jag möter paret som bodde i huset. Ledsna, men fysiskt oskadade. Och de tackar för vår webb-tv!
– Det gjorde att släkt och vänner från andra ställen i Sverige hade sett vad som hände. De hörde av sig och frågade vad vi behöver hjälp med, förklarar kvinnan.
Den tveksamhet jag känt dagen innan är som bortblåst. Jo, det går att göra någon nytta även i det lilla formatet. Även om det är ett webb-tv-format.
Skriv en kommentar »
Publicerad den 6 april 2011 klockan 16:55 av Clifford Johansen
I all marknadsföring talas det ofta om bildens betydelse för att framhäva produkten.
Det gäller inte minst musikindustrin. Därför känns det så befriande med min absoluta favoritblogg:
http://katastrofalaomslag.blogspot.com/
Inte nog med att de fulaste, dummaste, skränigaste, tråkigaste eller helt enkelt sämsta skivomslagen visas upp och hänsynslöst exploateras. Skribenten bakom bloggen besitter en härlig förmåga att på ett par pennstreck sammanfatta stollerierna och tala om vad det är vi ser – eller visa på vad som är så fruktansvärt fel med omslagen.
Ett besök om dagen rekommenderas, för att hitta nya alster att garva åt och undvika framtida negativa tankar.
Givetvis finns även våra lokala storheter representerade på sajten.
Skriv en kommentar »
Publicerad den 1 april 2011 klockan 13:28 av Clifford Johansen
Trafikverket har i hemlighet utvecklat en ny typ av fartkamera, som även kan straffa motorcyklister och bilister som kör med nedfällt solskydd för att dölja sin identitet för kameran.
– Motorcyklister har länge kommit alldeles för lindrigt undan, eftersom de saknar främre nummerplåt, säger Carl Dingvall, trafiksäkerhetsabsolutist på Trafikverket.
– Men nu har vi tagit fram den här kameran, som kan straffa syndarna direkt. Även bilister som kör med lösskägg och solglasögon eller tomtemask framför ansiktet kan inte längre slippa straff.
Kameran har utvecklats i samarbete med ett säkerhetsföretag i Afghanistan. Den kommer att lanseras idag på olika högtrafikerade vägar.
– Vi vet att första april är en dag då många tar ut sina motorcyklister efter vinteruppehållet. Därför är det viktigt att kameran är uppställd då och kan börja ”skjuta skarpt” redan denna dag.
Det finns 5 Kommentarer »
Publicerad den 31 mars 2011 klockan 16:17 av Clifford Johansen
Sajten Hemlarm24 verkar lova dig tillgång till marknadens larmaktörer. Men nu varnar seriösa företag för sajten.
Exempelvis branschorganisationen Swelarm, som samlar säkerhetsföretagen, avråder bestämt från att lämna ut några som helst uppgifter till webbsidan Hemlarm 24.
– De leverantörer som omnämns och ser ut att medverka har ingenting med detta erbjudande att göra, säger deras talesman Lennart Persson.
Han tror att sajten istället är till för att du som husägare ska knappa in om du har larm eller inte, något särskilt värdefullt hemma och andra föremål.
– Vår uppfattning är att det hela handlar om att fiska uppgifter om lämpliga objekt för att göra inbrott i. Genom att fylla i de efterfrågade uppgifterna med bland annat om man har larm, har speciellt värdefulla tillhörigheter mm samt adress så är det en guldgruva för oärliga personer.
– Vi har inte gett hemlarm24 tillstånd att använda logga, bilder eller information. Det känns som att de använder starka varumärken för att ge legitimitet åt sidan, säger Bänkt Olsson på Securitas Direct Sverige.
Han upptäckte sajten när han sökte på företagets varumärke och var den som slog larm. Under dagen har han fått kontakt med en person som säger sig stå bakom sajten, men i ögonblicket har det inte blivit klarare vad sajten syftar till.
–Det kan vara en legitim sajt, men så som det är upplagt känns det inte seriöst och vi vill avråda folk från att lämna sådana uppgifter. Man ska skriva in om man har god kontakt med sina grannar, om man har något av värde hemma man vill skydda, om det finns husdjur – exempelvis hund, som vi vet att tjuvar inte gillar, och det finns larm. Sedan ska man också fylla i sin adress…
– Jag tror inte att många fyller i, men det är tillräckligt om några få gör det.
Hemlarm24 uppfyller de klassiska tecknen på en sajt för nätfiske: Ingen kontaktinformation, svårt att hitta vem som står bakom, inget klart syfte och det är en okänd aktör i branschen.
– Vi har inget emot att man jämför olika larmföretag, men man ska inte lämna ifrån sig sådan känslig information, säger Bänkt Olsson.
Kb var i kontakt med Jude Ternstedt, som säger sig stå bakom sajten. Han ställer sig oförstående till kritiken:
– Om vi ska kunna hjälpa folk att få rätt larm, så måste vi få veta deras behov. Om Swelarm har några klagomål får de ringa mig och diskutera frågan. Men jag ser inget konstigt med den sajten.
Skriv en kommentar »
Publicerad den 30 mars 2011 klockan 15:22 av Clifford Johansen
Var på Gräv i helgen.
Det kallas så, konferensen för journalister som Föreningen Grävande Journalister (FGJ) ordnar för alla som tror att de ska bli nästa Janne Josefsson.
Han var också där. Och kammade hem sin sjuhundrafemtioelfte guldspade eller nånting ditåt i kategorin TV-gräv.
Innan dess hann han med att sätta fart på krogpersonal i Växjö. Grävet startade nämligen fredag eftermiddag, och några kollegor till mig från Kb går ut på stan för att äta lunch. Bakom dem kommer Janne Josefsson och hans kollega. Alla går in på en restaurang i Växjö, och två ur personalen skyndar sig att kuta iväg. ”Shit, det är Janne Josefsson” hörs en säga innan de kutar iväg.
En kommunal tjänstemän längst fram i kön kunde lugna de övriga anställda som undrade över Josefssons uppdykande, genom att berätta det är journalistkongress i staden. Det kändes som om lättnadens suck hördes hela vägen till konserthuset där seminariet höll till.
Josefsson är van vid sådana situationer. I intervjuer har han berättat hur verkstadspersonal vägrat ta emot hans bil när den behövde lagning…
På lördagskvällens festgala var Hanna Hellquist en av värdinnorna. Eftersom jag vet att hon älskar katter ville jag naturligtvis visa henne en bild av min katt från ifånen:
Jagade och jagade för att få ett tillfälle, men antingen var hon djupt upptagen med att dela ut guldspadar, eller också gick hon åt andra hållet bland den sittande publiken och försökte hitta gamla kompisar.
Mellan rätterna går jag på toa, och får följe av Janne Josefsson som också letar efter lokaliteterna. Eftersom jag inte känner honom, men han vet att alla känner igen hans nuna, säger jag bara: ”Jag hörde en ny historia om dig i helgen”.
”Jasså, vad är det nu då?”
”Den om krogen i Växjö…”
”Jasså, den. Jaa… de sprang som bara fan därinne och gömde sig…”
När jag kommer tillbaka sitter kollegan Sällberg och är själaglad. ”Hanna Hellquist satt på din plats Hon ville vila benen” säger hon och bordsgrannar visar bildbevis med mobilerna. Själv är jag besviken över att ha missat henne – och att hon inte fått chansen att se min fina katt.
Men trots två glas vin har jag omdöme nog att inte twittra eller facebooka något om att ”medan jag pinkade med Janne Josefsson tog Hanna Hellquist min plats”.
Sånt skriver man bara på en blogg.
Växjöfakta 1:
Är man vego eller något annat så avviker man tydligen i Växjö. Där kallas sådant helt frankt för ”matavvikelser” i restaurangen. Kollegan Tor på SR Kristianstad blev klart besviken över utstöttheten.
Växjöfakta 2:
Var på min första ”tweetup” den helgen. Det gick ut på att alla som twittrade kom överens om att samlas på en plats och mötas IRL. Sedan satt alla där och blippade på sina mobiler och talade om på twitter att de mötte folk IRL, och addade varandra kors och tvärs som nya twitterkontakter.
Den som vill kolla twitterflödet från Gräv 2011 hittar det här.
1 Kommentar »
