Kung Bore håller kåken i ett fast grepp. Kanske för fast? I fjol fick försäkringsbolagen lägga ut 100-tals miljoner på att lappa vinterskadade hus och hem.

Då är det inte bara frostskadade vattenrör och ledningar som är bovarna. Takskador är ett stort problem, och det gäller att skotta undan även på taket om snön ligger djup.
Bygga Hus har gjort en bra sammanställning över vad man ska tänka på.

Några snabbtips för er som inte vill klicka:
Kolla att taken är hela och täta
Se över skorsten och murstock
Rensa hängrännor och stuprör så vattnet inte frostspränger dessa
Led bort regnvatten från huset
Koppa bort utomhusslangen om den inte är frostskyddad
Stoppa hålen så inga möss/råttor kommer in
Kolla tätningslister till fönster och dörrar, så de verkligen tätar och du slipper kallras
Se över vattensystemet och isoleringen av rör, särskilt i källare, garage och torpargrunder.
Använd bara disk- och tvättmaskin när någon är hemma, stäng av vattnet när de inte används
Åker du bort? Skaffa husvakt som ser efter huset och kan larma om något inträffar.

Mögelskadat byggmaterial blir sällan av med mögelsporerna, inte ens efter intorkning eller sanering med kemisk behandling.
Det visar en ny rapport från IVL, Svenska Milijöinstitutet och Lunds Universitet, LU.

Rapporten visar att sanering inte stoppar eller eliminerar mögeltillväxt, och att frigörandet av partiklar från det mögelskadade materialet kan öka vid intorkning.

Bästa åtgärderna är istället att se till att fukt- och mögelskador inte uppstår på byggmaterial, och att använda material som inte är organiska. Om mögelskador uppstår ska dessa självklart saneras, orsakerna till fuktskadan fixas och skadat material bytas ut

Främst understryker resultaten vikten av att arbeta preventivt med fuktsäkerhet genom hela
byggprocessen och förvaltningen för att förhindra uppkomst av mögelskador på byggnadsmaterial.

När mögelskador konstaterats bör verksamhetsutövaren åtgärda orsaken till fuktskadan och byta ut
det skadade materialet.

Rapporten heter B1898 och finns att ladda ner från IVL. Direktlänk till pdf:en:

http://www3.ivl.se/rapporter/pdf/B1898.pdf

Hemmafixaren gör ett bättre jobb än den utbildade plattsättaren! Det skriver SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i en ny rapport.

I rapporten har SP gått igenom olika fall av läckage i våtrumsgolv, där man lagt klinkers på träbjälklag. Rapporten har sponsrats av flera försäkringsbolag, och orsaken är att det enligt dessa finns många och dyra fuktskador i just sådana konstruktioner.

Skadorna börjar bli så många att flera försäkringsbolag nu undrar om det går att göra den här konstruktionen utan stor risk för fuktskador.

De skador som nu undersökts har forskningsprojektet inte hittat någon större skillnad på utförandefel mellan ”hemmafixare” och behöriga plattsättare. ”Om man skulle försöka skilja dem åt så verkar det som om hemmafixaren i dessa skadefall utför ett något bättre arbete än den behörige plattsättaren” skriver rapportförfattaren Anders Jansson på SP och fortsätter:

”Det föreligger, enligt vår bedömning, ett utbildningsbehov både av plattsättare och hemmafixare med avseende på hur de känsliga detaljerna skall utföras i en golvkonstruktion. Detta för att undvika framtida fuktskador. Denna bedömning grundar sig på resultatet i denna rapport samt den skadestatistik som försäkringsbolagen har och som visar att kostnaderna för skador på aktuell konstruktion är mycket höga och de ser i dagsläget inte ut att minska.”

De vanligaste felen och det som orsakat störst läckage är felaktig anslutning till golvbrunn med tillhörande brunnsmanschett och klämring, och felaktig montering av golvbrunnens infästning till bjälklaget.

Andra vanliga fel är att bjälklaget inte är formstabilt utan rör lite på sig, vilket orsakar sprickor i tätskiktet. Särskilt i kombination med att man inte använt tillräcklig mängd av de vätskebaserade tätskikt som lagts på.

Det började med en list. En liten skraplist under duschdörren som var så anfrätt av kalk som inte gått att få bort att det var hög tid att byta.

Då inser man nästa problem: Duschhörnor är praktiska i trånga utrymmen, men upphängningen kan svaja ibland. Som när skruvförbanden börjar släppa och man inser att de pluggar som sitter i inte är optimala och att det är bäst att byta ut dem mot mer hållfastiga konstruktioner. Då måste hela rasket monteras ner. Lika bra det, då listen ändå är lättare att byta när dörren är av.

Så står man där och skrapar och gnuggar. För givetvis har man tätat skarvarna med silikon. Givetvis är silikon bland det eländigaste att få bort. Självklart är det inte bra att lägga nytt silikon på gammalt.

Ju mer man gnuggar och skrapar, ju mer av skiten fastnar i händerna, under naglarna och överallt. Golvet blir plötsligt såphalt trots att man försökt få upp varje smula och till sist finns det en någorlunda slät vägg som dörren kan monteras upp på igen.

Och man slås av tanken. Hur kan någon frivilligt lägga in silikon i brösten? Ni ska veta vilket elände det är att bli av med. Hur det sprider sig. Hur det kan smula sönder. Och även om det blir halt, blir det inte glatt…

Röta och fuktproblem eller är allt toppen? Det är lätt att bli orolig när man läser Boverkets rapport ”Så mår våra hus”.

Nära 30 procent av alla undersökta hus hade mögel, mögellukt eller hög fuktnivå som kan påverka inomhusmiljön. Just dessa problem står för nära hälften, eller 45 procent, av alla upptäckta skador och fel.
Andra skador som hittas i småhusen är: sprickor, eftersatt underhåll, behov av renovering av fönster, dörrar, badrum, våtrum, ommålning av fasader, omläggning av tak, byte av golvmattor med mera. Totalt skulle det kosta husägarna omkring 162 miljarder att rätta till dessa fel.

Mögelproblemen finns främst i hus byggde före 1976, vilket beror på att det är vanligt med problemet i krypgrunder och vindar, och att de här konstruktionerna finns i större antal i det äldre beståndet.

Vindar med mögelproblem har i 84 procent av fallen självdragsventilation, och här tror Boverket att mögeltillväxten kan bero på luftläckage genom vindsbjälklaget.

Ett annat problem är hus som är byggda med putsade, odränerade träregelväggar (puts på gips/frigolit). En konstruktion som använts de senaste tio åren, men som fler och fler byggföretag även övergett. Omkring 13 000 hus har ändå hunnit byggas med den här metoden, och en tredjedel av dessa beräknas ha höga fuktnivåer i väggarna. Åtgärden som föreslås är att riva den yttre fasaden och bygga om med en lösning som är ”väl projekterad och utprovad”.

Direktlänk till Boverkets rapport

Äntligen är han tillbaka – byggaren som slår såväl flåshurtige Timell som klämkäcke barfota-Kirchsteiger med flera brädlängder.

Inte för att han är så arg egentligen. Mer en sanningssägare som blir lätt irriterad över alla de där dysfunktionella familjerna han besöker. Jag förstår honom. Och förundras. Alla medverkande har hittills gjort samma fel: De påbörjar flera olika projekt samtidigt, kan inte slutföra ett enda och lever sedan i totalt kaos.

Alla kan inte projektledning. Men husägare borde fatta att man gör klart en sak i taget, att man renoverar klart en del innan man går på nästa. Åtminstone om de ska bo där med en familj i huset samtidigt. Annars hyr man en barack till tomten, sover i den och blåser huset direkt. Men det går inte att leva i ett hus omvandlat till en byggarbetsplats i flera månader eller år. Det måste man inte vara arg snickare för att tala om för en familj.

Arga snickarens hos Kanal 5

Webb-tv: Säsongsstart

Hur gör man för att bygga något bättre – och ekologiskt? Allt kanske inte får sina svar via 2,46 minuter på Youtube, men nästan….

httpv://www.youtube.com/watch?v=q5FzoNtdGuk

Så fort man har ett större jobb hemma man inte klarar av själv (vatten, el, stensättning osv) så uppstår frågorna: Vem ska jag anlita? Hur hittar jag dem?

Slumpvis bläddring i Gula Sidorna är ett sätt, liksom rekommendationer från grannar och bekanta. Men även här är nätet ett utmärkt hjälpmedel.
Proffsjobb.se och BraByggare.se är två tjänster som bygger på att du själv skriver in vad som ska göras eller vad du vill ha hjälp med. Sedan skickas en förfrågan till anslutna hantverkare och har du tur kontaktar någon dig.

Hur vet man då om de är bra? Sök på nätet, se rekommendationer. Proffsjobb och Villaägarna har tillsammans skapat sajten KollaDinHantverkare.nu. Men det bygger på att du betalar för att få hem lite utdrag ur offentliga register. I stället för att betala kan du lika gärna kolla själv. Bara du har företagets organisationsnummer, kan du själv ringa Skatteverket, Kronofogden och Bolagsverket och kolla att de har F-skatt, inga skulder och vem som är ägare.
Självklart bör du också läsa igenom Konsumentverkets tips om att anlita hantverkare, och kolla så att företaget inte är med på Råd & Röns Svarta lista.

Vad sägs om att FÅ ett eget hus? En riktig prästgård, dessutom?

Kyrkonämnden i Knislinge vill skänka bort den gamla gården, byggd 1937, som numer är obebodd och anses överflödig.

Sedan annonsen kom ut den 11 september har ett 20-tal anmält sitt intresse att ta över huset. Att det inte är fler beror på att man bara får prästgården om man förbinder sig att forsla bort huset och ställa i ordning tomten.

Artikel i Kb (med bilder av Tommy Svensson)

”Stans mest eftersökta område” skriver mäklaren i annonsen och priset har satts till 1,25 miljoner kronor. Normalt ett fyndpris för en hel villa – men nu rör det sig om ett renoveringsobjekt.

Trots det rapporterar närboende om en oerhört intensiv trafik av nyfikna som vill studera huset och hur trafiken på Björkvägen har ökat. Det är inte konstigt, många drömmer om dels att skaffa eget centralt boende, dels att tjäna sig en slant. För visst kan det låta lockande med att köpa en kåk, kanske lägga ner eget arbete och en miljon kronor på att renovera, och sedan sälja med en nätt förtjänst på uppemot en miljon.

Risken är bara att förtjänsten äts upp av renoveringskostnaden. En snickare myntade en gång renoveringspris på gamla kåkar: Man räknar med 10 000-15 000 kronor per kvadratmeter. Det brukar ligga i underkant och mer kommer alltid till.
Men för den som har energi, lust och möjlighet: Lycka till!

http://www.hemnet.se/beskrivning/hemnet/511381