Ska man tro de senaste rapporterna är läget inte så ljust för villaägarna.

Nu beror det såklart på vad man har för hus, i vilket område och hur djupt skuldsatt man är. D v s hur mycket man har belånat kåken.

Foto: Dorothea Lange, mars 1936

För enligt Statens bostadskreditnämnd kommer fastighetsbubblan snart att brisera. Bubblan? Ja, enligt dem är det en fastighetsbubbla, där ”priserna är högre än vad som kan motiveras sett till fundamenta i form av boendekostnader,
hyror och ekonomisk tillväxt. Som vi ser det har vi en bubbla på bostadsmarknaden när priset kraftigt överstiger fundamenta. Bostadspriserna  avviker idag lika mycket ifrån fundamenta som de gjorde vid de tidigare pristopparna 1979 och 1990.” Allt enligt deras Marknadsrapport för februari 2010.

Vad som bland annat orsakar bubblan är låg ränta och hög utlåning, samt det faktum att man belånar huset för att använda till konsumtion; lyxliv, båtar, bilar, motorcyklar, hemmabio och allt annat som kan tänkas. Sedan 2000 har vi svenskar lånat 130 miljarder kronor på våra bostäder – men bara 45 miljarder av dessa används till bostadsinvesteringar. Resten går till annat. Bostadskreditnämnden kan inte låta bli att jämföra med 1975-1999, då husägarna inte bara använde sina disponibla inkomster (det som var undanstoppat) utan även en del av de löpande inkomsterna och investerade i bostäderna.

Tja, kanske är det en del av dessa som vill få del av värdeuppgången sedan dess (över 100 procent i flera fall) och därmed belånar husen?  Med en ränta på drygt en procent (www.comboloan.se) blir den där avlägsna kapitalvaran plötsligt överkomlig – om man har ett hus där man plöjt ner en miljon men är värt två. Priset på pengar är billigt, det är ju därför Riksbanken satt så låg reporänta – för att få igång tillväxten. När den nu ökar talas det direkt om bubbla!

Men man kan ju vara lugn för att alla inte ska få ta del av excesserna allt för länge. Riksbanken tänker höja räntan redan till sommaren och uppåt lär det gå. Vilket får bland annat bokreditnämnden att tro att husen kan tappa 20 procent i värde. Och anse att konsumenterna är utsatta. Har man små marginaler och drabbas av arbetslöshet måste man kanske sälja huset med förlust.

Finansinspektionen har också tittat på detta och vill ha begräsningar i huslånen. Max 75-90 procent av bostaden ska man få låna till, resten ska lösas via kontantinsats. Men som vanligt blir det väl inte omöjligt att låna till kontantinsatsen, oavsett det nu är ett blancolån hos banken eller SMS-lån hos någon mindre seriös långivare. Vem ska kolla att kunden inte lånat till handpenningen när husköpet görs upp? För visst är det så här: Om hushållet verkligen har ont om pengar men verkligen vill köpa huset, då gör de det. Är det då inte bättre att de får ett lån med bra ränta till hela huset, än att de tvingas ta ett torsklån och ännu snabbare riskera rasera sin ekonomi?

Nu verkar det som om allt fler förväntar sig att räntorna ska höjas under hösten.

En undersökning som Skop gjort åt Handelsbanken visar att de flesta experter på marknaden tror att räntorna höjs i september. Men vid en liknande undersökning i slutet av 2009 förväntade sig flera experter att räntorna skulle höjas redan i april.
De bedömer också att räntehöjningen under året kommer att bli cirka 1,1 procentenheter.

Det skulle motsvara ökade utgifter på cirka 1100 kronor i månaden för ett huslån på 1,3 miljoner, och cirka 2100 kronor mer i månaden om huslånet är 2,3 miljoner.

Men kanske finns det marginal hos bankerna att knapra på? Stadshypoteks delårsrapport för 3/4 av 2009 (helåret är inte klart än) visar att vinsten (rörelseresultatet) ökade med 1,7 miljarder kronor till 4,4 miljarder. Detta bara på att låna ut pengar. Det är betydligt mer lönsamt än att bygga bilar i Sverige…

Stadshypotek skriver också att den genomsnittliga marginalen på privatmarknaden var 0,63 procent. Det kan vara bra att ha i åtanke när man ska förhandla med banken om nya räntesatser på lånen.

Räntan är bland de viktigaste samtalsämnena för den som har lånat till sin bostad. Lika kul för utomstående som när sportidioter diskuterar mål från 1957, hat trick från 70-talet eller rabblar matchresultat som ett bokstavsbarn.

För att slippa vara tråkig på alla parmiddagar och slopa räntesnacket, är det webben som gäller. På comboloan kan du enkelt se hur mycket det skiljer mellan bankernas officiella räntor – den de talar om på hemsidan – och den de verkligen ger till kunder de vill behålla.

Just nu är exempelvis SEB nere på 1.09 till favoriserade kunder, medan den officiella rörliga räntan är 1,48.
Nordea ger vissa trogna kunder 1,26, medan standardräntan är 1,53. Även Swedbank går det att förhandla hos och låntagare uppger att de fått 1,24 i ränta, mot mer officiella 1,55.

Länsförsäkringar och Skandiabanken uppger att man inte kan förhandla ränta hos dem. De ligger därmed på sin officiella nivå på 1,55 respektive 1,53 procent.

Riksbankens reporänta (som är den avgift Riksbanken tar när den lånar ut pengar till bankerna) är 0,25 procent.

Om man betalar 1,1 eller 1,4 procent är kanske inte den största frågan på ett miljonlån, då det rör sig om 250 kronor i månaden före skatteavdraget. Men värt att tänka på är att mycket pekar på att räntorna snart blir betydligt dyrare. DN rapporterar att bankerna nu skärper kraven på låntagare, så de ska kunna klara av ett lån med 7 procents ränta. Dessutom sänks bottenlånet från 85 till 80 procent och topplånet ska amorteras på tio år.

Oavsett om du har botten- eller topplån är just amortering nu när räntan är låg bland det smartaste du kan göra. För vare 100 000 kronor du minskar lånet med, spar du 1 000 kronor i årskostnad om räntan går upp en procentenhet.

Vill du veta mer om räntor och kostnader? Kolla in huskalkylatorn på Smartkalkyl.se!