Proaktiv. Det är ett fint ord med en enkel innebörd: Agera innan så behöver du inte reagera.

Av någon anledning tänker jag på det nu när vi drar igång en ny serie om Högskolan Kristianstad. Det är ett eget samhälle, med egna regler (disciplinnämnd) och egna bostäder (campus). Skillnaderna från den militärförläggning som förr fanns där och hette P6 kanske inte är så stora…? Jovars, visst är det milsvid skillnad på tvångsvärnpliktiga och frivilliga studenter.

Högskolan har också en omfattnade forsknings- och studieverksamhet. Men hur omfattande den är, det vet vi inte.
I flera år har jag påtalat att jag skulle vilja se någon form av resurskatalog online för högskolan, så att man lätt kan hitta aktuell forskning. Resultatlöst.

Deras hemsida är lika hopplöst efter när det gäller att förmedla vad de håller på med. En avdelning för kommunikation lyckas i snitt prestera ett pressmeddelande i månaden. Ok, man kan invända att vi journalister själva skall leta upp nyheter på högskolan och det håller jag med om. Men det underlättar att sprida information till allmänheten om skolan själv talar om vad den sysslar med och vad som är intressant.

Det har flera andra lärosäten insett, och skickar ut pressmeddelanden så fort det är något som kan vara av allmänintresse. Oftast är det så man når en stressad redaktion – ett pressmeddelande skickas ut som tipsar om vad som händer och innehåller namn på vilka som kan kontaktas och vet mer om ärendet.

Inför 8 mars, internationella kvinnodagen, försökte jag i god tid kontakta högskolan för att få någon lärds syn på varför kvinno- och manslöner skiljer sig så mycket åt. Trots att jag var ute i god tid (en vecka före), och kontaktade såväl info-avdelningen som en hel institiution, blev det noll svar tillbaka.

Inte konstigt att högskolan enligt en undersökning hamnade sist bland de lärosäten som omskrivs i media.

Som jämförelse kan nämnas att inför 8/3 skickade såväl Lunds som Göteborgs universitet ut mängder med pressreleaser och information om vilka kvinnliga forskare, vetenskapskvinnor och tekniska experter som gick att kontakta inför kvinnodagen.

Inte direkt rocket science, men gissa vilka högskolor som fick publicitet inför kvinnodagen? Och gissa vilken skola som inte omnämndes i media den veckan…

Det är det som är att vara proaktiv. Handla tidigt så slipper man behandla det som annars uppstår.

Bostadsbubbla? Allt fler har undrat över om fastighetsmarknaden i Sverige är för högt värderad. Inte minst då det nyligen avslöjades att Sverige haft den fjärde största ökningen i världen av bopriser om man utgår från år 1997. Då har det ökat 173 procent. I Skåne har villapriserna ökat 125 procent de senaste tio åren.

Därför har många med spänning väntat på färsk statistik från Mäklarstatistik, som presenterades under tisdagen.
Den visade att villapriserna ökat med tre procent det senaste året, och bostadsrätterna med åtta procent. I Kristianstad har villapriserna minskat med sju procent senaste året.

Då ska man komma ihåg att för samma pris som man får en väldigt fin villa i Kristianstadstrakten får man på sin höjd en ettrummare i Stockholms innerstad. När kvadratmeterpriset för en villa här är nära 12 000 kronor, kostar lägenheterna i Stockholm över 43 000 kronor per kvadrat. Villorna är något billigare, endast 37 000 per kvadratmeter…

Kanske måste man vara lika naiv som Alex Schulmann för att inte inse att det där med låga räntor, höga priser och ingen amortering är en dålig kombination. Men tydligen kunde han börja tänka till när någon med tyngd talade om för honom att det är dags att vakna.
För sex procents ränta på ett miljonlån ”kostar” bara 5 000 i månaden före skatteeffekten. Har man däremot fyra miljoner i lån blir det 20 000 i månaden. Den som är smart tar de pengarna nu och amorterar ner lånet istället – så blir det inte lika mycket att betala ränta på när den så småningom höjs.

Okey. Om man inte blir jätterik på att byta energibolag, kan man tjäna mer på att leva energisnålt.
–Visst. Iskalla golv, tjocka tröjor på natten och tagelskjortor på kvällstid för att hålla värmen, tänker du.
Nej, precis som de flesta andra är jag sanslöst bekväm av mig och vill varken pinas eller utsättas för sträng kyla i mitt eget hem.

Men det finns massor av åtgärder man faktiskt kan göra för att minska sin elförbrukning.

1: Har du egen uppvärmning? Fundera över om den är rätt. Oljeeldning är ganska dyrt i dagsläget. Det finns konverteringsbidrag att söka. Detsamma gäller om du vill konvertera från direktverkande el. Men skynda skynda, bidraget gäller bara året ut.

2: Har du mycket kallras? Största energiåtgången i våra bostäder har vi för att vi kyler och värmer samtidigt. Hyr en värmekamera eller anlita ett företag med värmekamera som hjälper dig att tala om var du behöver tilläggsisolera. Eller dreva om fönsterkarmar.

3: Bli energismart. Nej, du ska inte tvätta var femte vecka och gå i lump resten av tiden. Men var förnuftig. Fyll tvätt- och diskmaskin helt innan de startas, se om du kan tvätta på lägre temp, diska inte under rinnnade vatten, stäng av vattnet medan du borstar tänderna (jo, många låter vattnet rinna medan de borstar!), och montera in snålspolande munstycken i dusch och badrum.

4: Ta bort duschhållaren. Ingen orkar stå länge och hålla duschandtaget långt över sig.

5: Skaffa lågenergilampor. Nyttjar bara 1/6-del eller mindre av ”vanliga lampor”. LED-lampor talas det mycket om, men de jag har provat hittills har inte överraskat positivt.Flimrar, surrar och håller inte måttet. Undvik, tills de kommit ner i pris och blivit bättre.

6: Släck all elektronik i hemmet med huvudströmbrytaren. Om alla lärde sig stänga av sin tv på det viset, kunde vi spara in ett kärnkraftverk.

7: Skaffa ny tv? Kolla el-förbrukningen. En ny plasma kan dra uppemot 400 watt i timmen. Då kan du sitta där med dina tio lågenergilampor och bli irriterad över att de tar längre tid att tända, och ändå inte spara en krona i slutänden. LED-tv drar minst, men även gamla tv-apparater kan vara snålare än nya.

8: Oftast har man tv, hembio, tv-box, dvd och annat i närheten. Koppla alla dessa till en enda strömbrytare med knapp. Så kan du stänga av allt på en gång. Och du kan inte skylla på att boxen saknar avstängningsknapp.

9: Även om du inte vill frysa, kolla värmen inomhus. Varje grad du sänker motsvarar fem procents energikostnad. Ofta räcker 20 grader i vardagsrummet och köket (som blir varmt av all annan värmealstrande aktivitet ändå).

10: Varje människa avger ungefär 60-100 watt i timmen. Så skruva ner värmen rejält och bjud in till house warming party. Säg dessutom att det är knytkalas, så slipper du att stå för fårfiolerna.

Elpriserna kommer att höjas i vinter igen, lika säkert som att kärnkraftsverken inte går på full fart när kylan kommer.

För dig med avtal om fasta priser betyder det inget, har du rörligt avtal räknas priserna ut månad för månad efter ett genomsnittspris av dagskurserna på nordiska elbörsen Nordpool.

Själv har jag alltid haft rörligt och inte ångrat det, men den som vill vara trygg och veta de exakta kostnaderna kan välja fast. Men hur vet man då varifrån man ska köpa elen?

Ett tips är Elpriskollen, som drivs av Energimarknadsinspektionen. Du når även denna koll (och liknande prisjämförelsesajter) från bland annat Konsumentverkets hemsida.

En annan jämförelsesida är Elprisguiden som också listar olika elbolag och försöker räkna ut priser baserat på din förbrukning.

Generellt kan man säga att om du använder lite el kan det löna sig att ha en lägre månadsavgift och högre pris per kilowattimme. Ju mer du använder, desto mer tjänar du på att få ner kilowattpriset och. Då kanske en högre månadsavgift (om du nu väljer bolag med sådan) ändå gör att slutsumman blir billigare.

Normalt gör elbolagen så att de tar snittpriset från Nordpool (spotpriset) och lägger på en egen avgift, mellan 1-3 öre per kilowattimme för de bolag med lägsta priserna. Dessutom tillkommer avgifter för elcertifikat, fasta kostnader, samt energiskatt och moms. Det säger sig självt att ju lägre påslag bolaget tar, desto billigare blir elen. Men en jämförelse på just Elprisguiden visar att påslaget före skatter varierar mellan 8 och 14 öre.

Nu behöver man inte se sig blind bara på elpriset. Om vi jämför ”billigaste” och dyraste elbolaget för en familj som använder 25 000 kilowattimmar om året, så skiljer det omkring 2 000 kronor. Visserligen mycket pengar, men man sparar betydligt mer (över 5 000 kronor) genom att sänka elförbrukningen med 5 000 kwh…

Lyxbostäder finns lite varstans. Men när kollegan DN skulle skilda en vind som renoverats om till lyxvåning blev det för mycket för läsarna.

I reportaget ”Vindsvåningar har blivit ett sätt att leva” skildras paret som lagar mat på sin teppanyakihäll, dricker vin från en sydafrikansk gårdsherre som ger dem mattips, röker fisk i den nya röken på den tillbyggda terrassen och har sofistikerade möbler, däribland en glasruta till badrummet som automatiskt ändras till frostat glas när dörren reglats.

På Facebook och andra sociala medier sprids nu ”Andrahandsettan har blivit ett sätt att leva”, en ironisk nidversion av texten som finns hos kreatörerna bakom Dagens Svenskbladet.

I branschtidningen Resumé försäkrar den ansvarige redaktören att det inte var ett aprilskämt, och i andra branschorganet Medievärlden frågas om DN tar bostadsporren till nya höjder.

Men en vindsvåning är väl inte allt. Nyligen konstaterade kvällstidningen GT att en lägenhet i Göteborg säljs ut för 17 miljoner kronor. Där verkar diskussionen helt ha uteblivit. Fast det är klart, där verkar det heller inte finnas någon teppanyakihäll i köket.

Kaffesumpsgissarna, spåmännen som ser i fiskens inälvor och några meteorologer (vem har egentligen högst tillförlitlighet?) har talat om att det kan bli ännu en kall vinter.
Då är det bäst att se till att förbereda sig – så man själv kan få en varm vinter.

Över fem kubikmeter ved inhandlat, transporterat och med grannkillens hjälp även prydligt staplat så småningom.

Fast vad är det egentligen med katter och deras enorma nyfikenhet? Så fort man gör något är katten där och glor. Sticker fram huvudet, undrar ”vad gör du?” och går i vägen för precis allt. Står man med en vedklabbe på  huggkubben och är på väg att sänka klyvyxan kan man ge sig den på att ett katthuvud tittar upp och gör sitt bästa för att vara suicidal. Jag förstår att katter har nio liv, de verkar behöva vartenda ett.

Förlåt utvikningen. Åter till ved och vardagen. Att elda med ved höjer inte bara mysfaktorn, eldar man rätt (så grannanrna inte blir galna över stank av sur, illa förbränd ved) är det dessutom ytterst lite aska kvar. Och det blir betydligt billigare. Det är inte omöjligt att sänka förbrukningen med 7 000-8 000 kilowattimmar på ett år i ett modernt hus. Med tanke på elpriserna, som ligger på drygt kronan och dessutom elnätsavgifter, blir det runt 10 000 man sparar. En kubikmeter ved får man för mellan 300 och 450 kronor, och det går kanske åt 3-5 kubikmeter en säsong. Det blir lite mer jobb att kånka in ved och ut med aska, men det jobbet kan man ta med tanke på förtjänsten. Dessutom har kaminens sprakande eld ofta en mycket bättre glasruta att titta på än dumburken.

Det blev som man befarade och som jag skrev om tidigare. Finansinspektionen, denna papperstiger som aldrig gjort något riktigt vettigt för att förhindra riktigt finansiella skurkar (minns Carnegie och Posener, som några exempel), har nu gett sig på villaägarna istället.

Med deras förslag om att villaägare bara ska få låna 85 procent till huset tror FI kunna undvika överbelåningar, bobubblor och att vanliga Svenssons sitter kvar med Svarte Petter om bomarknaden åter kraschar.
Förslaget riskerar bara att bli helt tandlöst, som exempelvis Comboloan skriver.

Villaägarna är också kritiska, anser att det försvårar för förstagångsköpare,  och SEB anser att det är marknadens kreditgivare som är bäst lämpade att avgöra vem som kan få krediter.

Istället för att låna allt hos banken till deras förmånligare bo-räntor, tvingas hushållen som verkligen vill köpa hus och saknar pengar att teckna dyrare lån. Kanske ”blancolån” hos banken, som har en avsevärt högre räntesats.

Om banken nekar finns det flera andra aktörer som inte drar sig för att låna ut pengar till dem som verkligen vill låna, men kanske inte klarar av att betala tillbaka. Forex (som enligt Uppdrag Granskning är duktiga pengatvättare åt maffians bankirer) och Finax med räntor på uppemot 16 procent, SMS-lån och andra aktörer är inte lika noga med vem som lånar pengar. Frågan är hur FI:s syfte då nås.

I Kristianstad får du tre villor till samma pris som en i Danderyd.

Åtminstone enligt Fastighetsbyrån, som varje år låter sina mäklare kolla värdet och bedöma vad en genomsnittsvilla kostar på olika håll i landet med sin modell Sverigevillan.

Dyrast är den i Danderyd, sex miljoner, medan den i Töreboda kostar 350 000 kronor.

I Kristianstad hamnar den någonstans i mitten och ganska typiskt för en mellansvensk stad. Cirka 1,95 miljoner i centrala delarna, 1,75 miljoner i Färlöv och 2,2 miljoner i Åhus.
För samma pris som man får en villa i Danderyd, får man alltså3 i Kristianstad, 4,6 villor i Hässleholm och nästan sex i Östra Göinge och över sex i Osby.
Väljer du att bo i Töreboda får du 17 villor för samma pris som en i Danderyd.

Villan som används i beräkningen är byggd 1980, har fem rum och kök, är 140 kvadrat och har en tomt på 500 kvadratmeter, strax utanför stadskärnan.

Värdeguiden.se är bolåneföretaget SBAB:s senaste försök att vända sig mer till konsumenter – och i förlängningen även få dem att låna pengar till boendet via just SBAB. (Ett tips om detta: Jämför bankernas räntevillkor och förhandla med dem INNAN ni skriver på några som helst papper!)

Tanken med Värdeguiden är att du ska kunna sitta vid din dator och kolla vad huset eller borätten är värd – oavsett det nu gäller din egen boning eller grannens, eller om du är spekulant på något nytt. Ange bara adressen, kvadratmeter, standard och om det finns någon månadsavgift, och du får fram ett mini och ett max-värde.
Det är väl just det som gör tjänsten så otydlig. En villa i Kristianstad som en bekant köpte för 8 år sedan för 1,4 miljoner fick vara försöksobjekt. Värdering: 1,7 till 2,5 miljoner kronor. Det skiljer med andra ord över 40 procent (700 000 kronor) i värdering. En nivå som lätt hade kunnat få en vanlig mäklare fälld av sin egen branschorganisation om de varit lika lättvindiga i värderingen.

Nu säger SBAB själva att tjänsten inte kan ersätta en riktig värdering, och att den heller inte duger som underlag för att få ett lån. Nej, det ska mer vara som information om bostadens värde och andra köp i samma område, bara för att få en uppfattning om marknadens värdering.

Bakom tjänsten ligger statistik från alla hus och fritidshusköp i landet det senaste året, samt från 70 procent av alla bostadsrätter som sålts.

De svenska bokostnaderna är bland de högsta i Europa, enligt en ny rapport från Boverket. Det är bara våra danska grannar som betalar mer, även om skillnaden är marginell.

I snitt lägger svensken 26,9 procent av alla sina utgifter på boendet. Dansken lägger 27 procent medan snittet i Europa hamnar på 22 procent, uppger TT. Billigast är det i Malta, Litauen och Cypern.

I absoluta talligger vi också högt, även om Danmark, Island och Norge lägger ner mer. Vi betalar i snitt 4 300 euro per person och år.

Samtidigt konstateras att vi får ganska mycket för pengarna: Välisolerade bostäder med hög standard. Vi bor även väldigt glest, med få personer per hushåll och 44,5 kvadratmeter per person att röra sig på. Det är bara danskarna och folk i Luxemburg som har mer  yta per skalle.