Äntligen! skriker man likt Gert Fylking och gläds över vårsolen som var i helgen. Plusgrader och töväder, det kan ju inte bli bättre. Snöeländet tinar bort och man kan till och med skymta en bit grön gräsmatta här och där, till koltrastens förtjusning som glatt pickar i marken nu.

För säkerhets skull tog jag bort lite snö från taket i lördags och balanserade som en fasadklättrare på en hög aluminiumstege. Inte minst upptäckte jag alla isklumpar i hängrännorna, is som inte solen kan få bort än på ett par dagar och effektivt hindrar snödroppet att transporteras rätt från kåken.
En liten spade, balansering på stegen och sträckta armar gör att man kan skyffla väck många ”isproppar” ur rännan. Och i lugn och lyssna på hur det dripp-dripp-droppar konstant ner i stuprören. En vårsång lika efterlängtad som koltrastens!

Jag och vännerna har fått vinterkräksjukan. Vi spyr snart på all snö och allt elände den medför.

Nej, nej, nej, och NEJ! skrek jag när radion sa det skulle komma mer snö. Nu är vallarna hemmavid så höga och breda att man snart inte får ut bilen ur garaget, Ja, ett i-landsproblem, jag vet, men ändå fruktansvärt irriterande. Jag vill inte skotta mer, hatar att snava över halvmeterhöga snövallar, såphal skrovelis och den där idiotiska kylan som går genom märg och ben. Blääääähhh! Det är väl detta som är vinterkräk?

Får väl skaffa in en rejäl snöslunga snart. En sån här. Den kanske man även kan hyra ut till grannarna???

Ska man tro de senaste rapporterna är läget inte så ljust för villaägarna.

Nu beror det såklart på vad man har för hus, i vilket område och hur djupt skuldsatt man är. D v s hur mycket man har belånat kåken.

Foto: Dorothea Lange, mars 1936

För enligt Statens bostadskreditnämnd kommer fastighetsbubblan snart att brisera. Bubblan? Ja, enligt dem är det en fastighetsbubbla, där ”priserna är högre än vad som kan motiveras sett till fundamenta i form av boendekostnader,
hyror och ekonomisk tillväxt. Som vi ser det har vi en bubbla på bostadsmarknaden när priset kraftigt överstiger fundamenta. Bostadspriserna  avviker idag lika mycket ifrån fundamenta som de gjorde vid de tidigare pristopparna 1979 och 1990.” Allt enligt deras Marknadsrapport för februari 2010.

Vad som bland annat orsakar bubblan är låg ränta och hög utlåning, samt det faktum att man belånar huset för att använda till konsumtion; lyxliv, båtar, bilar, motorcyklar, hemmabio och allt annat som kan tänkas. Sedan 2000 har vi svenskar lånat 130 miljarder kronor på våra bostäder – men bara 45 miljarder av dessa används till bostadsinvesteringar. Resten går till annat. Bostadskreditnämnden kan inte låta bli att jämföra med 1975-1999, då husägarna inte bara använde sina disponibla inkomster (det som var undanstoppat) utan även en del av de löpande inkomsterna och investerade i bostäderna.

Tja, kanske är det en del av dessa som vill få del av värdeuppgången sedan dess (över 100 procent i flera fall) och därmed belånar husen?  Med en ränta på drygt en procent (www.comboloan.se) blir den där avlägsna kapitalvaran plötsligt överkomlig – om man har ett hus där man plöjt ner en miljon men är värt två. Priset på pengar är billigt, det är ju därför Riksbanken satt så låg reporänta – för att få igång tillväxten. När den nu ökar talas det direkt om bubbla!

Men man kan ju vara lugn för att alla inte ska få ta del av excesserna allt för länge. Riksbanken tänker höja räntan redan till sommaren och uppåt lär det gå. Vilket får bland annat bokreditnämnden att tro att husen kan tappa 20 procent i värde. Och anse att konsumenterna är utsatta. Har man små marginaler och drabbas av arbetslöshet måste man kanske sälja huset med förlust.

Finansinspektionen har också tittat på detta och vill ha begräsningar i huslånen. Max 75-90 procent av bostaden ska man få låna till, resten ska lösas via kontantinsats. Men som vanligt blir det väl inte omöjligt att låna till kontantinsatsen, oavsett det nu är ett blancolån hos banken eller SMS-lån hos någon mindre seriös långivare. Vem ska kolla att kunden inte lånat till handpenningen när husköpet görs upp? För visst är det så här: Om hushållet verkligen har ont om pengar men verkligen vill köpa huset, då gör de det. Är det då inte bättre att de får ett lån med bra ränta till hela huset, än att de tvingas ta ett torsklån och ännu snabbare riskera rasera sin ekonomi?

Kompisen var uppe igår och skottade ner över ett ton snö från sitt garagetak. Platta tak är inte idealiska i nordiska klimat, insåg han.

Ett par andra bekanta skyndade sig att få väck snömassorna på taket över deras uterum. De hade en släkting som vaknade när taket till hans uterum brakade ihop. Ingen rolig syn, och ingen rolig upplevelse eftersom det kanske inte är helt säkert om hemförsäkringen täcker det eller inte. Uthus och garage täcks normalt inte.

Snömängderna har gjort att vi har fått en full bilparkering ovanpå våra tak, enligt systertidningen Sydsvenskan.
Mängderna gör också att Boverket ser över reglerna och funderar på nya riklinjer för fastighetsägare och byggherrar. Kanske ska det åter bli obligatorisk besiktning av takkonstruktionen, så som fanns fram till slutet av 1980-talet.

Men Boverket hävdar på sin hemsida att tak ska tåla snömängderna. Detta handlar om tak byggda efter 2006, då reglerna uppdaterades. Men även tidigare husbyggen ska tåla en hel del. Normalt klarar ett villatak cirka 150 kilo snö per kvadratmeter, vilket motsvarar cirka 0,5 meter nysnö eller 0.4 meter blötsnö.

Det finns även tak som klarar 350 kilo per kvadratmeter. Det motsvarar cirak 1,2 meter nysnö eller 0,9 meter blötsnö.

Börjar du få panik och tycker det är dags att få ner snön, säkra dig ordentligt på taket och var försiktig, eller anlita proffsen. Även här ska ROT-avdraget gälla.

Det räcker nu. Snö, snö, snö. Skotta, skotta, skotta. Jag och grannen delar på en 20 meter lång uppfart som måste hållas ren.

Även om jag har en morgonpigg granne som brukar hänga upp solen, sparka upp tuppen så den börjar gråta och ta rejäla tag med snöskyffeln innan jag ens fått John Blund-kornen ur ögonen så känner jag att det räcker nu. Visst, det är ljust och fint med snön, men jag är trött på saltig bil, skotta, kyla, snöflingor, modd, slask, svårt att komma ut och mata fåglarna – och inte minst på att ideligen fylla vedkorgen och hugga ved.

Braskaminen har visat sig vara en bra investering. Elräkningen nu på 2500 kr var väl väntad, särskilt med tanke på att elen i januari kostat 1,30 per kilowattimme för oss som har rörligt. Herregud, strax efter avregleringen kostade den tio öre före skatter…

Men med kaminen har årsförbrukningen för all uppvärmning och hushållsel gått ner från nära 20 000 kwwh till 13 000. Det är enbesparing om drygt 9 000 kronor om året, och ger en payofftid på 5-6 år på kamin med skorsten. Plus att mysfaktorn blir högre.

Dessutom kan man känna sig som en timmerhuggare (nej, inte sån som Monty Pythons här ovan) när man petar med klyvyxan på några vedbitar. Oj, vad manligt…

Undrar om man är lika manlig när man hamnar på akuten med sönderhuggna tår och fingrar?

Bra bostäder och ökande befolkning. Det hänger ihop, kanske mer än vad vissa styrande vill låta tro.

I en rapport som publiceras på måndag har Öresundsinstitutet undersökt en del om nordöstra Skånes förutsättningar att klara sig. För vissa av våra orter är det ingen uppmuntrande läsning.

Östra Göinge är exempelvis en kommun med låg befolkningstillväxt, industrijobb som försvinner och vikande sysselsättningsutveckling.
Orten har ett par stora fördelar. Bland annat billiga bostäder och fantastisk natur inpå knutarna. Men ni vet likaväl som jag att så fort ett kommunalråd börjar prata om den fantastiska naturen innebär det att orten inte har något annat att erbjuda och är stentrist.
Men det finns pendlingsavstånd till Hässleholm och Kristianstad, billig tomtmark – och många lediga lägenheter hos Bostads AB Klockaren. Synd bara att det inte går att se hur deras lediga lägenheter ser ut – varken ritningar eller bilder finns på hemsidan över deras 94 lediga lägenheter.

Den senaste tiden har väl heller inte bostadsmarknaden i Göinge gjort sitt bästa för att locka dit folk. Först i höstas gjorde de om kösystemet så folk slapp att köa till en lägenhet även om det fanns lediga sådana.
Som om det inte var nog säger sig nyinflyttade inte ha fått den service de förväntant sig.

Med sådant i beaktande kan man fundera över att befolkningssiffrorna för Östra Göinge fortsätter att minska.

Men det finns en vision i kommunen! 2015 ska de vara tusen fler invånare. Visionen sattas ihop, inte över en kafferast men väl över några snabba dagar, om man ska tro dem som var med och gjorde underlaget för visionsarbetet. Erik Lidberg, kommunchefen som tog fram visionen en vecka efter att han tillträtt, har dock dragit vidare mot nya mål, och bidrar inte direkt själv till befolkningsexplosionen i nordöstra Skåne.

Ett konkret resultat av visionen var att även en samhällsutvecklare anställdes. Tyvärr går det inte att hitta denna titel på Östra Göinges hemsida eller där veta hur man kommer i kontakt med den funktionen.

Men man kan väl förutsätta att utvecklas samhället, utvecklas även bostadsmarknaden. Därmed får Klockaren anpassa sig till dagens konsumenter. Visa bilder på hemsidan, ha en hög servicenivå, undvika bostadsköer och kanske hitta en målgrupp att nischa in sig emot. Då kanske de 94 lediga lägenheterna blir uthyrda.

Det är inte bara ”rekryterare” till ABK som är tveksamma till mödrar i en ledande befattning. Även bland högt uppsatta politiker verkar tongångarna som hämtade från 1950-talet, att döma av debatten om Birgitta Ohlsson.

Som ni kanske minns uttalade det kommunala bostadsbolagets ordförande förra veckan att en pendlande småbarnsmamma inte kunde bli aktuell som vd för bolaget. Här finns artikeln. Den fick en uppföljare dagen efter, här.

Som parantes kan nämnas att flera utomstående frågade mig dagen efter om det verkligen var sant att ordföranden sagt så. Vad ska man svara? ”Nej, jag tyckte det var för få insändare och kommentarer i tidningen så jag livade upp citatet för att starta en folkstorm”.
Hade jag haft så mycket fantasi att jag kunnat hitta på ett sådant citat hade jag blivit författare på heltid istället, skrivit böcker åt Piratenförlaget eller Bonniers och blivit miljonär…

Jag satt själv och gnuggade mig i öronen när ordföranden sa det han sa. Hörde jag rätt? Givetvis avfyrade jag reflexmässigt en kontrollfråga och undrade om det innebar att mammor inte kan bli vd för ABK.
–Nej, inte om de ska pendla och har små barn hemma, blev svaret. (Som inte fick plats i artikeln i tidningen.)

Kommentarerna på artikeln lät inte vänta på sig. De flesta handlade om att 50-talet ville ha tillbaka sitt årtionde. En och annan gav honom rätt och ville att mammorna skulle stå bundna vid spisen, ”för barnets bästa”.
I min naiva världsbild trodde jag att det var för att det här är Kristianstad. Även om jag gillar staden, så kan den ibland lida av småstadens inskränkthet och gamla värderingar, särskilt könsroller, har lätt för att bita sig fast.

Det är väl därför jag blir så förvånad över debatten om Birgitta Ohlsson nu. Nej, jag känner henne inte, kan för lite om henne och delar nog heller inte hennes politiska uppfattning. Vet bara att hon gjort ett par bra saker, som att stå för det hon tycker är rätt och våga rösta emot partilinjen i FRA-frågan. Civilkurage, som vi har alldeles för lite av i det här landet.

Men hur i helsefyr kan ett väntat barn vara ett hinder mot hennes utnämning? Och hur kan andra kvinnor ha mage (rätt ord i det här läget?) att synpunkter på Ohlssons jobb och mage? Mest skrämmande är kanske debattartikeln från Eva Sterberg, hon som startade Kvinnor Kan-mässorna. (Vilka för övrigt också var väldigt märkliga. Vad är det för konstigt med att kvinnor kan? Det är väl självklart. Gör man en mässa med det temat – jo, jag var med på 80-talet – så blir det som om man påstår att det är något väldigt märkvärdigt att en kvinna kan, när det egentligen är något självklart.)

Hos vår systertidning Ystads Allehanda har Ola Tedin ett tänkvärt inlägg.

Bloggsfären kryllar som vanligt av inlägg och själv konstaterar jag, född på 60-talet, att det verkar som om samma debatt jag hörde som liten nu håller på att komma tillbaka. Kan en mamma…? För att travestera Obama:
Yes she can.

Det byggs för lite lägenheter i Kristianstad. Om det är såväl kommun som kommunalt bostadsbolag (ABK) och andra byggherrar överens.

Men varför byggs det så lite? Kanske får vi svaret den 4 februari. Då har Fastighetsägarna Syd bjudit in till en pressträff för att diskutera just detta. De har gjort en undersökning bland sina medlemsföretag med frågorna:
Varför byggs det så få hyresbostäder i Kristianstad?
Vilka är de största hindren för nyproduktion av hyresbostäder?
Hur många hyresbostäder kan tillföras om förutsättningarna är de rätta?

Var och en kan ju spekulera. Men höjda byggpriser har ofta angetts som en orsak. I dag kostar en modern fyrrymmare lätt 10 000 kronor i månaden, och för samma månadsutgift får man en fin villa. Med amorteringar på miljonlånen.

Fast alla varken kan eller vill bo i villa. Dels finns det dem med för kass ekonomi som helt enkelt inte kan få lån, dels alla unga med så kallade projektanställningar som vissa arbetsgivare är glada för att ge. Även om det är en hög lön för stunden är det inte säkert banken i sin gammelmodiga stelbenthet godtar denna anställningsform. Bättre att vara säker på kundernas ekonomi så vi kan trygga bonusarna till bankdirektörerna, tycks vissa tänka.

Dels finns det alla som är för gamla eller orörliga. Sedan finns det dem som inte vill ta på sig allt merjobb som finns med ett hus. Vissa skriker avundsjukt när grillbiten ligger på plats och husägaren njuter ett glas rött medan biffen sakta får färg i den tidiga vårsolen: ”Jag vill också ha det så, det ser så skönt ut”. Sedan glömmer de all snöskottning, höstkrattning, målning, underhåll, trädgårdsarbete, renovering, byte-av-läckande-packningar och akutinsatser mitt i natten som hemmansägaren får göra då och då.

Oavsett vad man gillar – så bör det finnas ett val. Ett frivilligt val, där man som boende själv kan välja hur man vill spendera sina pengar och sin fritid. På underhåll eller lättja, renovering eller träning. Och med det i tanke byggs det för få lägenheter.