Jag kom som ett snöoväder i början av januari 2006. På sliriga vintervägar veckopendlade jag mellan Motala och Kristianstad under några månader. Sedan gick flyttlasset till Skåne. Jag tänker med jämna mellanrum tillbaka på den tiden, inte minst när SMHI varnar för snöstorm.

De första månaderna på nya jobbet var en tuff tid. Vårt redaktionella datasystem strejkade med jämna mellanrum, vi tryckte Kristianstadsbladet i Malmö, snön vräkte ned och vintern var ovanligt lång. Mina vardagar bestod i att sitta i telefonen och diskutera och förklara för irriterade läsare varför just deras tidning inte delats ut.

Och även om kontakten med läsare är trevlig så är det en tidsperiod som jag inte vill ha tillbaka. 

 

För det mesta har läsarna förståelse för att det kan uppstå problem när en tidning ska produceras varje dag. Och även om vi planerar och arbetar strukturerat så kan tekniken krångla eller ett oväder dyka upp så att våra läsare inte får tidningen i tid.

Den här vintern har också varit bister och vädersituationen har många gånger oroat mig.

Det som är bra är att vi efter vintern 2005-2006 genomförde ett kvalitetsarbete tillsammans med Tidningsbärarna för att förbättra utdelningen.

I dag är tidningen väldigt sällan försenad. Tekniken fungerar, tryckeriet rullar på och Tidningsbärarna har kontroll över sin verksamhet.

 

Förra onsdagen gick larmet. Snöovädret riskerade att försena utdelningen. Vi vidtog då direkt ett antal extra åtgärder för att förbereda oss på att många läsare skulle bli utan Kristianstadsbladet.

Efter det att vi blivit kompisar med Sydsvenskan har vi två egna experter på tryckeri och distribution. Tomas Bengtsson och Henrik Ekehage har kontroll på det mesta och ser till att vi agerar så bra vi kan om tidningen riskerar att bli försenad eller helt utebli. I onsdags tryckte vi extra tidningar, förberedde samlingsplatser för utdelning och bestämde hur vi skulle berätta för våra läsare vad som hänt om förseningen skulle bli verklighet.

Vår del av Skåne klarade sig bra den här natten också. I stort sett normal distribution trots dåliga förutsättningar. 

Värre var det exempelvis för Ystads Allehanda som fick använda sig av samlingsplatser för utdelning av tidningen på Österlen och i Ystad.

Inget kan ju vara värre för en utgivare än att tidningen inte når fram till läsaren.

 

Jag hoppas alla läsare märkt att kvaliteten på utdelningen ökat. Jag tackar i  Henrik och Tomas, som gör ett fantastiskt arbete, men framför allt alla tidningsbud som kämpar sig fram varje natt, även när det är 15 grader kallt och snöstorm, för att se till att våra läsare får tidningen i tid till frukost. Hjältar värda att beundra.

Min telefon har varit ovanligt, men behagligt, tyst den här mycket krävande vintern.